Tidens tand - Riksantikvarieämbetet

hur ljuset bryts och reflekteras (blått samt olika metalliska färger). Fjädrarbildas i fåglarnas överhud och sitter grupperade i så kallade fjäderfält somär arrangerade, så att de helt täcker även de fjäderlösa partierna däremellan.Man skiljer mellan konturfjädrar och dun. Konturfjädrarnas funktion ärkopplad till flygförmågan. Det finns två typer av konturfjädrar, nämligentäckfjädrar samt ving- och stjärtpennor.En fjäder består av skaftet, vars solida övre del innehåller tätt packadeluftfyllda celler. Den nedre ihåliga delen kallas spole och sitter fästad i huden.Från skaftet utgår det s.k. fanet, som består av fanstrålar med bistrålar,vilka häktar i varandra med små hakar, så att det bildas en sammanhängandeskiva.Dunet sitter under täckfjädrarna och har en isolerande funktion. Det bestårav mjuka fanstrålar med bistrålar, som inte häktar i varandra. I allmänhetsaknas skaft, och strålarna utgår då i en krans nerifrån spolen. Att fjäderhar en vattenavstötande förmåga beror på ett speciellt puder, bestående avsönderfallet keratin, som produceras av särskilda dun.Varning. Om man handskas med äldre uppstoppade fåglar eller t.ex.fjäderprydnader, där hela eller delar av själva fågelskinnet finns bevarat,måste man vara mycket försiktig. Förmodligen har de någon gång i tidenbehandlats med olika bekämpningsmedel mot skadeinsekter. Sådana medelinnehöll förr ofta arsenik. Under sent 1800- och tidigt 1900-tal var det vanligtmed blandningar av antingen arsenik och pulveriserad alun eller arsenik,kamfer och såpa. Man kan konstatera om arsenik finns med hjälp av enspeciell analysteknik, där man använder sig av röntgenfluorescens.Vanliga föremålstyper med fjäder är: uppstoppade fåglar, solfjädrar ochfjäderdekorationer i t.ex. klädedräkter och huvudbonader.ValbenTandlösa valar, t.ex. blåval, gråval, knölval och rätval, är utrustade med såkallade barder i stället. Dessa utgörs av hundratals långa, knivbladsformadeoch överlappande plattor som växer ner uppifrån gommen, där de bildasi munepitelet. Deras funktion är att sila plankton och små kräftdjur, somutgör bardvalarnas huvuddiet, från havsvatten. Barder består av en hård,tätt packad, keratiniserad vävnad med laminerad struktur. Hårdheten berorpå att hydroxyapatit avlagrats inne i cellerna. Färgen uppstår genom förekomstenav melanin och är vit, blåaktig, ljusbrun eller svart, beroende påvalart.Det är alltså materialet i dessa barder som går under benämningen valben,men det handlar ju inte alls om ben i egentlig bemärkelse. Det är ettmångsidigt material som genom århundradena använts till mycket, tackvare att det kunnat sågas, skäras, hyvlas och formas till en mängd olikaföremål. Arktiska folk tillverkade fångstredskap av valben, och under medeltidenanvändes det som stödmaterial i skor. På 1600-talet framställdeman falska strutsfjädrar av det, eftersom den äkta varan var oerhört dyr påden tiden. Men det är kanske framför allt i dräkter och dräkttillbehör frånBen, horn och likartade material 171