Fulltext - SBU

More documents

Recommendations

Info

FörekomstAkut och sekretorisk mediaotit är, näst efter ospecifika övre luftvägsinfektioner,de vanligaste sjukdomstillstånden som medför läkarbesökunder barndomen. I svenska studier har mer än hälften av alla barn haftminst en episod av akut mediaotit före fyra års ålder. Cirka 10 procentav alla barn får upprepade akuta öroninflammationer (minst tre episoderinom sex månader) oftast mellan 6 och 24 månaders ålder. Dessa såkallade ”otitbenägna barn” har oftast även mer eller mindre långvarigaepisoder av sekretorisk mediaotit.De flesta barn har haft minst en episod av sekretorisk mediaotit före skolåldern.Nära två tredjedelar har läkt ut efter en månad och cirka 90 procentefter sex månader men återfall är vanliga. Med långvarig sekretoriskmediaotit avses att episoden har pågått under minst tre månader.DiagnostikFör att bekräfta att det finns vätska eller var i mellanörat måste trumhinnaninspekteras och trumhinnans rörlighet bedömas. Samma diagnosmetoderanvänds för både akut och sekretorisk mediaotit. Målet viddiagnostiken är att endast fånga in barn med mellanöreinflammation,dvs att minimera antalet falskt positiva och falskt negativa fynd. Enkombination av pneumatisk otoskopi och tympanometri har visat sigha bäst träffsäkerhet, följt av otomikroskopi enbart.För att kunna bedöma graden av besvär för barn med sekretorisk mediaotitkrävs också en undersökning av hörseln.RörbehandlingInsikten om att symtomen på mellanöresjukdom minskar om det går hålpå trumhinnan daterar sig från början av 1800-talet. Sir Astley Cooper,en brittisk kirurg och anatom, provade att sticka hål på trumhinnanmen hålet läkte snabbt ihop och symtomen återkom. Det dröjde nära 150år tills kunskapen fick en praktisk tillämpning. Med hjälp av en avklipptpolyetenslang som placerades i hålet i trumhinnan, kunde perforationenhållas öppen i några veckor och patienternas symtom minskade. Ett stort16Rörbehandling vid inflammation i mellanörat
antal rörtyper har provats under åren, med syfte att få dem att sitta kvarlängre och att ge så få komplikationer som möjligt. Idag finns två huvudtyperav rör, utformade för att sitta kvar under kortare (8–24 månader)eller längre tid.Rakt vitt rör (33%) Armstrong rör (24%) Shepard rör (7%) T-rör (1%)Figur 1 Några olika rörtyper. Inom parentes anges rörtypens andelav försäljningen i Sverige år 2006 (Källa: Atos Medical AB).Rörbehandling i ett internationellt perspektivAndelen barn som rörbehandlas varierar mellan olika länder, vilketåskådliggörs i nedanstående diagram. I vissa länder, som t ex Nederländernaoch Danmark, utförs mer än tre gånger så många rörbehandlingarper 10 000 barn som i Sverige.300250Antal rör/10 000 barn200150100500Sverige Norge Finland Danmark NederländernaSkottland,WalesUSAFigur 2 Frekvensen rörbehandling i några olika länder (antal rör/10 000 barn).sbu:s Sammanfattning och slutsatser17
Page 2 and 3: SBU utvärderar sjukvårdens metode
Page 5 and 6: InnehållSBU:s sammanfattning och s
Page 7 and 8: 5.1.3 Enkät till öron-näsa-hals-
Page 9: SBU:s sammanfattningoch slutsatserS
Page 12 and 13: långvarig vätska i mellanörat (E
Page 16 and 17: MetodikUrval av studierDet vetenska
Page 18 and 19: EvidensgraderingDe studier som uppn
Page 20 and 21: Är rörbehandling effektivare än
Page 22 and 23: Två studier med högt och sju med
Page 24 and 25: örbehandling på barn med Downs sy
Page 26 and 27: 1008060SOMrAOM40200Otoskopi + Siegl
Page 28 and 29: Indikationen för rörbehandling vi
Page 31 and 32: InledningSedan drygt 50 år tillbak
Page 33: 1. BakgrundFaktaruta 1 Definitioner
Page 36: Hos barn som inte tillfrisknar spon
Page 41: De visar på en total samhällsekon
Page 44 and 45: Enbart randomiserade studier accept
Page 47 and 48: 2.4 MetodproblemDe viktigaste probl
Page 49: Tidig postoperativ rörflytning har
Page 52 and 53: terade studier där barnen haft fä
Page 54 and 55: Ytterligare ett alternativ skulle k
Page 56 and 57: Två studier med medelhögt bevisv
Page 58 and 59: Maw och medarbetare inkluderade 182
Page 60 and 61: tagit hänsyn till graden av hörse
Page 62 and 63: Sammantaget talar en studie med hö
Page 64 and 65:
ehandling [101,102]. Acceptansen va
Page 66 and 67:
Några studier har undersökt effek
Page 68 and 69:
åtgärd [126]. Detta stöds av en
Page 70 and 71:
Sexton studier som uppfyllde inklus
Page 72 and 73:
I Sverige används inte preparat me
Page 74 and 75:
Tre studier undersökte trumhinnef
Page 76 and 77:
av övriga trumhinneförändringar
Page 78 and 79:
• Det finns inte tillräckligt ve
Page 80 and 81:
adenoidektomi utfördes vid behov.
Page 82 and 83:
som inte används i Sverige. Samman
Page 84 and 85:
Table 3.1.1 Effect of ventilation t
Page 86 and 87:
Table 3.1.2.1 Long-term antibiotics
Page 88 and 89:
Table 3.1.2.1 continuedAuthorYearRe
Page 90 and 91:
Table 3.1.2.2 Effect of short-term
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Table 3.1.2.3 Effect of pneumococca
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Table 3.1.3 Effects of adenoidectom
Page 100 and 101:
Table 3.1.3 continuedAuthorYearRefe
Page 102 and 103:
Table 3.2.1 Ventilation tubes compa
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Table 3.2.2 Effects of ventilation
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Table 3.2.3.1 Effect of adenoidecto
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Table 3.2.3.2 Effects of myringotom
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Table 3.2.4 Effects of autoinflatio
Page 128 and 129:
Table 3.3.1 Ventilation tube types
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Table 3.3.2 Surgical procedures - e
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Table 3.3.3 Anaesthetic complicatio
Page 148 and 149:
Table 3.4.1 Effects of prophylaxis
Page 150 and 151:
Page 152 and 153:
Page 154 and 155:
Page 156 and 157:
Table 3.4.2 Effect of treatment of
Page 158 and 159:
Page 160 and 161:
Table 3.4.3 Risk for otorrhea relat
Page 162 and 163:
Page 164 and 165:
Table 3.5.1 Complications and seque
Page 166 and 167:
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
Table 3.6 Retention and extraction
Page 182 and 183:
Table 3.6 continuedAuthorYearRefere
Page 184 and 185:
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
Page 190 and 191:
Table 3.7.1 Environmental factors i
Page 192 and 193:
Page 194 and 195:
Page 196 and 197:
Page 198 and 199:
Table 3.8 Economic evaluation studi
Page 200 and 201:
Referenser1. Hermerén G. Riktlinje
Page 202 and 203:
children, and significance of myrin
Page 204 and 205:
lin treatment in recurrent acute ot
Page 206 and 207:
early surgery versus watchful waiti
Page 208 and 209:
121. Poetker DM, Lindstrom DR, Pate
Page 210 and 211:
153. Roland PS, Kreisler LS, Reese
Page 212 and 213:
183. Praveen CV, Terry RM. Does pas
Page 214 and 215:
217. Baker RS, Chole RA. A Randomis
Page 216 and 217:
eller fallit ut) blir det vanligen
Page 219 and 220:
5. PraxisundersökningDet finns ing
Page 221 and 222:
Det vanligaste sättet att diagnost
Page 223 and 224:
Andel ÖNH-specialister5040302010
Page 225 and 226:
100Rör per 10 000 barn806040200Got
Page 227 and 228:
de mellan 6,5 och 21,5 procent mell
Page 229:
Tabell 5.3 Förväntade kostnader o
Page 232 and 233:
Tabell 6.1 Nytta och risker för ol
Page 234 and 235:
Barn med ökad benägenhet för SOM
Page 236 and 237:
Med modellen som utgångspunkt ser
Page 238 and 239:
Referens1. Hermerén G. Riktlinjer
Page 240 and 241:
Projektet har inte gjort någon sys
Page 242 and 243:
Följderna blir att barn besparas e
Page 245 and 246:
8. ForskningsbehovTrots att rörbeh
Page 247:
Antal ingående patienter: För en
Page 250 and 251:
MyringotomiNNTOMEOR, odds ratio,ell
Page 252 and 253:
Systematisk översiktTympanometriTy
Page 254 and 255:
Marie RydingMedicine doktor, överl
Page 257 and 258:
Bilaga 1. Diagnostiska metoderSymto
Page 259 and 260:
I studier, där myringotomi har anv
Page 261 and 262:
Kombination av metodernaEn kombinat
Page 263 and 264:
SpråkbedömningDet finns ett stort
Page 265:
effusion. MRC Multi-centre otitis m
Page 268 and 269:
Öron-näsa-hals-klinikBarn som haf
Page 271 and 272:
Bilaga 3. Omgivningsfaktorer för r
Page 273 and 274:
Tillgång till sjukvård och andra
Page 275 and 276:
Bilaga 4. Hälsoekonomisk modellana
Page 277 and 278:
BILAGA 4 • Hälsoekonomisk modell
Page 279 and 280:
SannolikhetFörväntadkostnadFörv
Page 281 and 282:
är uppskattningar på en skala mel
Page 283 and 284:
fler läkarbesök och mer frånvaro
Page 285 and 286:
Förväntad kostnadParameterVärdeP
Page 287 and 288:
Angivna kostnader avser år 2006 oc
Page 289 and 290:
Tabell 1 fortsättningStrategi/utfa
Page 291 and 292:
Rapporter publicerade av SBUGula ra
Page 293 and 294:
Smärtor i bröstet: Operation, bal
Page 295:
Hysterectomy - Ratings of Appropria
show all

Fulltext - SBU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?