Fulltext - SBU

InledningSedan drygt 50 år tillbaka är insättning av plaströr i trumhinnan enrutinåtgärd vid inflammationer i mellanörat (mediaotit). Syftet medplaströren vid sekretorisk mediaotit är att mellanörat ska ventileras ochtorka upp (dvs normaliserad hörsel). Vid recidiverande akut mediaotit ärsyftet att reducera graden av besvär. I Sverige får drygt 10 000 barn årligenrör insatta. Enligt Nationella kvalitetsregistret för öron-näsa-hals(ÖNH)-sjukvård avser cirka 75 procent av rörbehandlingarna barn medsekretorisk mediaotit (SOM) och 21 procent barn med recidiverandeakuta mediaotiter (rAOM) medan resterande 4 procent görs på andraindikationer. Rören sätts in polikliniskt. Ingreppet kräver fullnarkos,utom för äldre barn där lokalbedövning kan vara tillräcklig.Uppgifter från verksamhetschefer för öron-näsa-hals-klinikerna talarför att det finns avsevärda regionala skillnader i frekvensen barn somrörbehandlas. I vissa landsting sätts således tre till fyra gånger så mångarör per 1 000 barn som i andra landsting. Liknande skillnader finnsnär man jämför frekvensen av rörbehandling i olika länder. Ingreppetär t ex drygt tre gånger vanligare i Danmark jämfört med de övriganordiska länderna. Även andra faktorer relaterade till rörbehandlingenvarierar, som t ex uppföljningen. Med tanke på den stora volymen barnsom rörbehandlas blir också sjukvårdskostnaderna betydande.Mot denna bakgrund har SBU bedömt att det finns ett behov av attvärdera nyttan med rörbehandling på barn med SOM och rAOM. Nyttanmed rör i örat måste vägas mot obehag och risker samt om det finnsetiska aspekter som bör beaktas.Projektgruppens uppdrag var att granska följande frågor:• För vilka indikationer är rörbehandling effektiv, på kort och långsikt?• Är rörbehandling effektivare än andra alternativ? Blir effektenbättre om rörbehandlingen kombineras med adenoidektomi?Inledning33