Fulltext - SBU

Bilaga 4. Hälsoekonomisk modellanalysSom framgått av Avsnitt 3.8 är tillgången på hälsoekonomiska utvärderingarav rörbehandling vid otiter hos barn begränsad. Det framstårdärför som angeläget att komplettera kunskapsunderlaget med egnaberäkningar, t ex modellanalyser. I en modellanalys sammanställs bästatillgängliga data om kostnader och effekter/nytta i någon form av matematiskmodell eller analytisk struktur. En vanlig teknik för modellanalysinom hälsoekonomin är beslutsträd. I det följande redovisas två olikabeslutsträdsanalyser, avseende långvarig sekretorisk mediaotit (SOM)respektive recidiverande akut mediaotit (rAOM).Kostnader och effekter av rörbehandlingrespektive aktiv exspektans vid sekretoriskmediaotit (SOM)Olika strategierBarn som haft SOM med hörselnedsättning i minst tre månader remitterasvanligen till öron-näsa-hals-specialist för ställningstagande tilleventuell rörbehandling. Man kan då välja antingen att sätta in rör elleratt avvakta med behandling (”aktiv exspektans”).Vid rörbehandling sker kontroll efter 6 månader. Om behandlingenlyckas (ingen vätska kvar och hörselprov normalt, rör som fungerareller fallit ut) blir det vanligen bara fråga om ytterligare 1–2 uppföljandekontrollbesök under de följande månaderna. Om problemet emellertidkvarstår när rören fallit ut, i form av vätska och eventuellt även hörselnedsättning,står valet mellan att sätta in nytt rör eller att avvakta medytterligare behandling.BILAGA 4 • Hälsoekonomisk modellanalys 277