Fulltext - SBU

2.4 MetodproblemDe viktigaste problemen som förutsågs inför granskningen var att definitionernaoch de diagnostiska kriterierna för rAOM och SOM harförändrats med tiden samt att diagnoserna varit osäkra. Båda leder tillatt det är oklart hur väl studiepopulationen överensstämmer med debarn som kan komma ifråga för rörbehandling i Sverige idag.Diagnosen rAOM är inte entydigt definierad i litteraturen. Kriteriernahar varierat från två till tre episoder av akut mediaotit inom sex månader,till tre till sex episoder inom 12–18 månader. I det senare fallet blirincidensen av rAOM betydligt högre (10–30 procent) [44,45]. På motsvarandesätt har kriterierna för SOM varierat, framför allt med avseendepå hur länge barnen haft vätska i mellanörat.Definitionerna av rAOM och SOM har visserligen stramats upp undersenare år, men många forskare är fortfarande inte överens. Det enda somskiljer AOM och SOM i en del fall är avsaknaden av akuta symtom vidSOM. Forskarna har inte heller varit eniga om vilka akuta symtom somindikerar AOM förutom smärta. Tecken som kan/inte kan vara relateradeär hosta, feber, oro, irritabilitet, nedsatt aptit, illamående, kräkning,diarré och trötthet [32,46]. I framför allt finska studier har ospecifikaakuta symtom ingått som diagnoskriterium för AOM. Det kan medföraatt ett barn med SOM och samtidig viral övre luftvägsinfektion ellergastroenterit kan få diagnosen AOM.Andra vanliga falskt positiva diagnoser av AOM är röd trumhinna utansamtidig vätska vid simplex otit och skrik- eller petningsorsakad vasodilatationav trumhinnekärlen.Så sent som år 2004 skrev Bluestone om ”AOM utan vätska” vilket tordebetyda en simplex otit eller en mycket tidig AOM [47]. I äldre studierbeskrivs ofta inte vilka kriterier som används och även nyare studiersaknar ofta fullständiga uppgifter. I en översikt av Chan och medarbetaret ex, inkluderades vätska i mellanörat vid definitionen av AOM iendast 42 av 80 studier [48]. Inte heller i studierna i denna rapport finnskapitel 2 • Metodik 49