Fulltext - SBU

PraxisundersökningDet finns ingen heltäckande statistik över hur många barn som rörbehandlasårligen i Sverige. Utgående från försäljningssiffror från de företagsom tillhandahåller rören kan man uppskatta att högst 10 000 barnupp till 16 års ålder får rör insatta årligen.En enkät via brev genomfördes för att kartlägga praxis kring handläggningav barn med recidiverande akut mediaotit och sekretorisk mediaotiti primärvården. Enkäten skickades till ett urval av allmänläkare, öronnäsa-hals-läkaresamt till verksamhetschefer för öron-näsa-hals-kliniker.Resultaten kan sammanfattas på följande sätt:• De flesta allmänläkare uppgav att de använde otoskopi för attdiagnostisera både sekretorisk och akut otit. Över 70 procentanvände otoskopi med Siegles tratt eller otomikroskopi för attdiagnostisera sekretorisk mediaotit (se Figur 3).• Postoperativ hörselundersökning gjordes oftare än preoperativ.I båda fallen var det vanligare att undersöka barn som fyllt fyraår än dem som var yngre.• Allmänläkare behandlade oftast barn med rörflytningar med peroralaantibiotika medan öron-näsa-hals-läkare föredrog örondropparmed antibiotika (se Figur 4).• Knappt 40 procent av verksamhetscheferna uppgav att det fannsriktlinjer för att extrahera rör som inte faller ut spontant. Mer än90 procent av öron-näsa-hals-läkare extraherade de rör som sattkvar efter fyra år.• De flesta allmänläkare och öron-näsa-hals-läkare lämnar råd omrestriktioner vid bad och vattenlek till barn med inopererade rör,helt i enlighet med klinikernas riktlinjer.sbu:s Sammanfattning och slutsatser27