Fulltext - SBU

de mellan 6,5 och 21,5 procent mellan de olika vårdcentralerna. Det finnsen viss risk för överregistrering då en del kontrollbesök efter mediaotitkan ha registrerats under samma diagnos. Andelen individer som fåttdiagnosen under året var 7,8 procent.Andelen besök med diagnosen sekretorisk otit var 0,13 procent (458 barn)och andelen individer med diagnosen sekretorisk otit var 0,11 procent(409 barn).5.3 Modellanalys av kostnader och effekterav behandling av recidiverande akutmediaotit (rAOM)Som framgick av Kapitel 3 är det vetenskapliga stödet för effekt avrörbehandling vid rAOM otillräckligt. Detsamma gäller för profylaxeller behandling med antibiotika. I praktiken används alla alternativeni svensk praxis idag. Det har därför bedömts vara av intresse att göra enhälsoekonomisk modellanalys även för rAOM. Analysen har genomförtsmed beslutsträd, på samma sätt som den analys avseende SOM somredovisats i Kapitel 4.Barn som haft tre episoder av akut mediaotit under sex månader remitterasnormalt till ÖNH-specialist för ställningstagande till eventuellrörbehandling. Vid konstaterad rAOM kan behandlande läkare välja attsätta in rör eller att behandla med antibiotika profylaktiskt eller vid varjeepisod.Vid rörbehandling sker i regel kontroll var sjätte månad. Om behandlingenlyckas (inga nya AOM, friskt öra och normal hörsel) avslutasvanligen kontakten. Om behandlingen inte lyckas (nya episoder avAOM och/eller rörflytningar) antingen därför att röret fallit ut för tidigteller att besvären fortsätter trots rör, står valet i det förra fallet mellansamma alternativ som tidigare, dvs att sätta in rör eller att behandla medantibiotika. I det senare fallet, dvs då rörflytningarna fortsätter trots rör,följer ett antal akuta besök, lokalbehandling och eventuellt nya antibiotikakurer.kapitel 5 • Praxisundersökning 229