Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Sällskapets utlåtande motsvarade provningsberättelsen (B I 20 s. 95). Vid det av
sällskapet år 1852 anordnade allmänna lantbruksmötet på Mustiala utsattes
Gripenbergs tröskverk för kritik, vilken bemöttes med en i Finlands Allmänna
Tidning (193/21.8.1852) införd provningsberättelse, daterad på Tervus i Kronoborg
2.5.1851.
På Mustiala sysslade också elementärläraren Fock och hovslagaren Engström
med att konstruera tröskverk (A II 5 s. 777 och 65 – FU § 4/6.11.1845 och §
10/29.7.1846, A I 42 s. 47 – FU § 16/2.7.1847).
5 Sällskapet provar på rysk begäran ett svenskt tröskverk
Också under den tid Mustiala var underställt sällskapet anlitade det såsom tidigare
även enskilda medlemmar som på egna gårdar var villiga att utreda olika frågor.
Stundom fick sällskapet frågorna av det Fria ekonomiska sällskapet i S:t
Petersburg. De kunde såsom nyss nämndes gälla odlingsvärdet i finländska förhållanden
hos odlingsmaterial från Ryssland, men de kunde också gälla nyheter
västerifrån.
År 1851 bad det ryska sällskapet (D XXIII 17 s. 355) om uppgifter gällande ett
i Sverige konstruerat flyttbart tröskverk (A I 46 s. 45 – U § 6/11.2.1851). Det
befanns att några possessionater i Finland redan hade införskrivit en elev till
konstruktören och sällskapet åtog sig att till S:t Petersburg ombestyra ett på
Drägsby byggt tröskverk av den nya konstruktionen (A I 46 s. 48 och 59 – U §
5/28.2 och § 6/8.5.1851, D XXIII 17 s. 352 och B I 22 – 28.4.1851). När skördetiden
var inne kunde tröskverket provas och sällskapet bad löjtnant Adolf Rotkirch
övervara provningen (A I 46 s. 68 och 73 – U § 6/15.8 och § 3/10.10.1851). Den
detaljerade provningsberättelsen är daterad 18.9.1851 (D XXIII 17 s. 443). Det
dröjde likväl nästan två år innan sällskapet kunde infria sitt löfte och sända
tröskverket till S:t Petersburg (A I 47 s. 41 och 91 – U § 9/24.1 och § 5/25.5.1852,
A I 48 – U § 7/10.6 och § 6/1.7.1853, B I 22 – 28.5.1852 och 25.7.1853).
6 Sällskapets experimentalfält på Runsala
6.1 Tidigare tryck om fältet
Sin tyngst vägande insats inom lantbrukets försöksverksamhet gjorde sällskapet på
1860-talet då det anlade och utvecklade ett experimentalfält på Runsala utanför
Åbo. Fältets saga blev emellertid inte lång. Redan år 1874 nedlades verksamheten
efter några års tynande.
Populärt hållna uppsatser om fältet finns i tryck. I sin år 1964 utkomna bok
Raivaajia ja rakentajia införde Seppo Simonen en uppsats ”Maatalouskoeasema
Ruissalon saarella” och följande år i tidningen Yhteishyvä en illustrerad artikel
”Koeasema 100 vuotta sitten”. Själv har jag på några sidor i den år 1979 utgivna
boken Ruissalo, luontoa ja kulttuuria skrivit om ”Villa Roma kokeilupuutarhana”.
I ett häfte om hortikulturen, utgivet som nr 15 i denna serie, har jag behandlat
experimentalfältet som främjare av trädgårdsskötseln.
107