Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

uksundervisningen angivna principer (A I 106 s. 124 – St § 16/1.9.1911). Ett par
månader senare var han färdig med ett arbetsprogram för en ”lantmanna- och
fiskareskola med delvis folkhögskoleundervisning”. Det förelades genast förstärkta
styrelsen, där gillena var väl företrädda (A I 106 s. 144 och 149 – St §
17/8.11 och § 3/9.11.1911).
Skolan var inte avsedd enbart för Åland och planerna mötte intresse också i
Åbolands skärgård (A I 106 s. 156 och 163 – St § 14/17.11 och § 21/29.12.1911,
D XXIV 66). Ärendet hänsköts till en kommitté (A I 106 s. 33 och Årsberättelse
1911 s. 91). – Samma år hade på Åland grundats en ambulerande handarbetsskola
(A I 106 s. 128 – St § 4/7.10.1911).
I detta skede nåddes sällskapet av Lst:s anmodan att göra förslag till en
lantmannaskola på Åland (A I 107 s. 86 – St § 3/25.5.1912). Den tidigare
beslutande kommittén beaktade Lst:s uppdrag att ta hänsyn till ortsförhållandena
och föreslog inte en utan två skolor, en fast lantmannaskola med sex månaders
kurs samt en ambulerande lantmanna-, fiskare- och husmodersskola med två
månaders kurs (A I 107 s. 126 och 135 – St § 16/30.10 -bil. och § 1/8.11.1912).
Motsvarande framställning gjordes hos Lst. (B I 36 s. 86, Årsberättelse 1912 s.
48). På Åland mottogs initiativet med intresse och det blev konkurrens om platsen
för skolan (A I 107 s. 137, 141 och 148 – St § 9/8.11, § 13/7.12, § 15/27.12.1912,
D XXIV 68 och A I 108 s. 47 – St § 8/11.21.1913).
Hösten 1913 fick sällskapet del av Jexp:s beslut 8.8.1913 (D I 12 s. 168) om att
på Åland skulle anläggas endast en fast lantmannaskola. Till plats för den hade
Lst. bestämt Nilsas hemman i Ämnäs i Finström och till föreståndare Hagaskolans
föreståndare J.W. Barsas (D I 12 s. 166). Sällskapet utsåg medlemmar i direktionen
(A I 108 s. 102 och 125 – St § 3/22.4 och § 5/7.11.1913).
Skolans lärare ålades att verka också som sällskapets konsulenter (A I 109 s.
74, 89 och 106 – St § 12/18.2, § 7/21.4 och § 1/25.5.1914, D XXIV 71) och sällskapets
fiskerikonsulent att medverka vid skolans fiskarkurser (A I 109 s. 77 – St
§ 6/25.2.1914). Sällskapets byggnadskonsulent skulle göra ritningar till ett skolhus
(A I 109 s. 163 – St § 6/2.12.1914, D XXIV 71). Några sådana nämns likväl inte
senare.
Skolans första verksamhetsberättelse ger en detaljerad bild av de förhållanden
under vilka arbetet inleddes (A I 110 s. 96 – St § 4/29.4.1915 och D XXIV 72).
Följande årsberättelse 1914–15 är lika utförlig och vittnar om gott arbete (A I 111
s. 118 – St § 3/25.5.1916, D XXIV 74). Efter skifte på föreståndarposten nödgades
sällskapet efterlysa (Kopieboken s. 472) berättelsen för läsåret 1915–16 och fick
den under rubriken ”Sammandrag av årsberättelse ...” (D XXIV 77 – 9.2.1918).
Uppgifter om skolans verksamhet under det sista året av den i detta häfte behandlade
tiden finns inte i arkivet.
7.7 Högre svenska lantbruksläroverket i Åbo
I slutet av storfurstendömets tid grundades i sällskapets distrikt också en skola avsedd
för hela det svenska Finland, nämligen Högre svenska lantbruksläroverket i
Åbo. Tanken på skolan nämns första gången i sällskapets protokoll år 1914. Då
redogjorde sällskapets ordförande professor Arthur Rindell vid årsplenum för
initiativet till ett lantbruksläroverk och föreslog att det skulle placeras i Åbo (A I
109 s. 33 – P § 9/28.2.1914). Själv hade han suttit i en av de svenska lantbruks-
77