Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

arbeten, matlagning m.m.”. Gripenbergs förslag gick ut på att utbilda hushållsföreståndarinnor
med ställning som familjemedlem på herrgårdar och boställen.
Gripenberg avgick samma år och hans förslag blev obehandlat. Några nämnvärda
förändringar i ladugårdselevernas utbildning infördes inte under sällskapets
tid och i förordningen 30.6.1858 om förändringar av grunderna för institutets
organisation och förvaltning nämndes endast att institutet skulle omfatta också en
avdelning för kvinnliga elever i mejerihantering.
3.8 Elevernas liv och leverne
Elevernas levnadsmiljö belyses för sin del av institutets inventarieförteckning (A I
44 s. 15–45/II).
Elevernas liv reglerades i stor utsträckning av institutets reglemente för disciplinen,
uppgjort i god tid av Gripenberg, men fastställt först ett år efter institutets
öppnande (A II 5 s. 142, 219 och 231 – FU § 2/28.8.1840 och § 3/2.8.1841).
Under § 5 i reglementet stadgades: ”Ifrån 15 maj till 15 augusti uppstå eleverna kl
½ till 4 varefter de tvätta och kamma sig för att kl ¾ till 4 kunna infinna sig vid
morgonbönen. [...] kl 4 beger sig envar i arbete [...] kl 8 ätes frukost, kl 9
begynnes åter arbetena och fortfares därmed till kl.2 då middag ätes. Kl.3 vidtager
åter arbetet, varmed fortfares till kl ½ 9 då dagsverksuppskrivningen av inspektoren
förrättas och eleverna gå att äta sin aftonmåltid.” Vintertid var det frukost kl
7, middagsmåltid kl 12 och aftonvard kl 8. Helgdagsmorgnar framsköts
uppstigningen vintertid till ½ 6 (A II 5 s. 405 – FU § 5/17.9.1842).
Kosthållningen sköttes av en anställd kosthållerska enligt in natura bestämd stat
och därpå baserad matordning (A II 5 s. 86 och 93 – FU § 3/17.1 och § 3/7.2.1840
-bil.). T.ex. en tisdag kunde matsedeln lyda:
Frukost – salt fisk och surmjölk
Middag – salt fisk och ärtsoppa
Aftonmåltid – potatis med mjölksås
Det är lätt att i de välregistrerade banden A II 5 och F VII 1 följa med kosthållningen.
Klagomål ansågs obefogade och näpstes (A I 46 s. 39/II – FU §
15/9.7.1851). – För betalande privatelever och tillfälliga auskultanter fanns det
möjligheter till en mindre spartanska matordning (A II 5 s. 701 och 780 – FU §
5/22.5 och § 2/20.11.1845).
Trots den stränga ordningsstadgan förekom det naturligtvis ordningsbrott.
Redan det första året relegerades en ladugårdselev för lättja och olydnad och för
att ha ”gjort sig misstänkt för ett i sedligt avseende mindre gott uppförande” (A II
5 s. 205 – FU § 1/26.3.1841). Övervakandet av de kvinnliga elevernas sedlighet
beredde bekymmer (A II 5 s. 320, 544 – FU § 8/21.10.1841 och § 14/20.7.1843). –
Också andra olater än osedlighet förekom, såsom sturskhet och superi (F VII 2 s.
189 och 293, F VII 5 s. 20).
Redan i förordningen 30.11.1837 stadgades under § 21 att eleverna betraktades
som tjänstehjon och var underkastade direktors husbonderätt, ”men få icke
okvädas eller beläggas med skymfliga straff och kroppslig aga”. Med tiden befanns
sistnämnda begränsning hinderlig för ordningens upprätthållande och FU
hemställde om att sällskapet skulle hos KMt utverka att eleverna även beträffande
agan skulle vara underkastade tjänstehjonsstadgan (A II 5 s. 594 – FU §
41