Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

hade sällskapet redan bett den blivande mötesordföranden Seb. Gripenberg
bestämma stadgar och frågor för mötet (B I 23 .s 219).
Mötets sekreterare G.E. Eurén redigerade för trycket Handlingar hörade till
Fjerde Allmänna Finska Landtbruksmötet å Mustiala 1857. De utförligt återgivna
diskussionerna ger värdefull information om vad som då var aktuellt och om
hurudana erfarenheter man på landets främsta jordbruk hade hunnit skaffa sig om
det nya som förespråkades. Man var medveten om att man stod på tröskeln till en
ny tid och hoppades att det gällde också i politiskt avseende. Det kom till uttryck i
löjtnant Gustav Silfversvans tack till mötets ordförande. Det förefaller som om
han riktat sig lika mycket till den nye generalguvernören greve Berg, som finns
med i deltagarförteckningen: ”Regering och folk upplysas av de hållna diskussionerna
om många föråldrade och tidsvidriga stadganden i landets lagstiftning, och
utgöra de även för medborgaren en nyttig skola, där han lär sig att offentligen
behandla slika samhållsfrågor. – Vi skola också hoppas att en huld monark som
säkert med uppmärksamhet skall taga kännedom om våra överläggningar, av dem
skall pröva när hans folk är moget för ett sådant deltagande i deras avgörande.”
Innan man skildes åt antecknades mötets enhälliga önskan att sällskapet om tre
år skulle anordna ett liknande möte i Fredrikshamn. När sällskapet sommaren
1859 anhöll om att få anordna mötet framhöll det samtidigt att det inte ensamt
kunde stå för kostnaderna och bad om 500 rubel för ändamålet (A I 54 – U §
3/27.5, P § 4/17.6.1859 och B I 24 s. 121). Generalguvernören ville veta vem
sällskapet ville se som ordförande för mötet, men sällskapet bad att först få svar
på sin anhållan om att få anordna mötet (A I 54 – P § 7/15.9.1859 och B I 24 s.
139). KMt gav sitt bifall, beviljade anslaget och utsåg utan sällskapets vidare
hörande Gripenberg till ordförande också för detta möte (D I 2 s. 191).
Vid förberedandet av detta möte kunde sällskapet utnyttja den nyss till landet
komne Gibsons förslag. Han föreslog att till mötet skulle för exposition och
försäljning införskrivas kreatur och redskap (A I 54 – U § 2/11.11.1859). Själv
fick han utvälja dem (A I 55 – U § 4/23.3.1860).
För att de allmänna lantbruksmötena inte skulle ses som sammankomster av
enbart bättre bemedlade föreslog kapten A. Jack redan 1859 (A I 54 – P § 5/17.6)
att deltagaravgiften skulle sänkas. Beslutet blev att avgiften skulle bibehållas vid 2
rubel, men allmogen få fritt tillträde (A I 55 – P § 7/21.2.1860). Inför mötet i
Fredrikshamn framhöll föreståndaren för Kuopio lantbruksskola A. Manninen att
endast finska borde användas vid mötet. Sällskapet beslöt likväl att vidbliva praxis
och hålla överläggningarna på svenska, men utlägga varje fråga även för den
finska allmogen. Beslutet motiverades med att allmogen befriats från deltagaravgift
och med att uppgifter av värde kunde fås endast av personer i herremannaklassen
”vilka i allmänhet ej på finska språket förmås uttala sina tankar” (A I 55 –
U § 9/13.4.1860).
Det femte allmänna lantbruksmötet hölls i Fredrikshamn 5–7.7.1860.
Borgmästare Hornborg lyckades ordna inkvarteringsmöjligheter för ett par hundra
personer i kadettskolan, elementarskolan och i enskilda hem samt samlingsrum i
rådhuset (A I 55 – U § 5/19.4.1860).
Mötesförhandlingarna utgavs i tryck av mötets sekreterare A.G. Rindell.
Deltagarförteckningen upptar under en särskild rubrik ”Av allmogen” skolföreståndaren
Manninen och drygt 50 bönder eller omkring 1/3 av alla deltagare.
Många inlägg gjordes på finska och återgavs på finska i den svenska berättelsen.
Denna gång utverkade sällskapet (B I 24 s. 252 och D I 3 s. 17) hos
245