Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

(Jordbruk 19 nr 23) och sällskapets yttrande om dem (B I 30 s. 248) finns in
extenso i dess Handlingar (1874–76 s. 38–47).
Agronomerna hade hävdat uppfattningen att lantbruksskolornas ändamål var att
utbilda blivande bönder, inte fogdar och inspektorer, och att syftet bäst kunde nås
om eleverna efter ett års förpraktik på välskötta jordbruk fick enbart teoretisk
undervisning vid skolan. Sällskapet angrep logiken i agronomernas resonemang
och ansåg att teori och praktik borde förbli sammanvävda.
Kort efter det att sällskapet hade avgivit sitt yttrande emanerade 30.10.1874
som nr 35 i det årets författningssamling Hans KMt:s Nådiga Reglemente för de
lägre jordbruksskolorna i Finland. Reglementet tillerkände varken Hushållningssällskapet
eller lantbrukssällskapen någon roll, utan gav Jexp. kontrollen över
lantbruksläroverken. Reglementet trädde i kraft 1.11.1875.
När reglementet emanerade hade sällskapet ansvar endast för skolan på Birilä.
Också andra skolor skymtar emellertid i arkivet. År 1872 beslöt sällskapet i ett
stipendieärende att vända sig till Mustiala och ”samtliga jordbruksskolor i landet”
(A I 67 – St § 10/19.11.1872). Brevet sändes till Birilä i Reso, Söderkulla i Sibbo,
Tarvaala i Saarijärvi, Otava i St. Michel, Leväis i Kuopio, Korpela-Autio i
Viborgs socken, Korsholm, Jokisaari i Haapajärvi och Koivikko i Muhos (B I 29
nr 607/72). Samma år förordnades statsagronomen K.J. Forsberg till Koivikko för
att utlåta sig om en föreslagen utvidgning av skolan (D I 5 s. 45). År 1885 sändes
Forsberg till norra Karelen (D I 7 s. 67) för att utse platsen för en skola och år
1887 igen till Koivikko (D I 7 s. 102). Hans förslag sändes emellertid direkt till
Jexp.
Trots att lantbrukssällskapen enligt KMt:s reglemente av år 1874 inte hade
någon befattning med skolorna intresserade sig sällskapen givetvis för skolfrågor.
När Jexp. år 1882 inbjöd sällskapen att sända företrädare till agronomernas möte
samt att föreslå diskussionsfrågor (D I 6 s. 126) ville flera diskutera behovet av
skolor i sina län och sällskapet i Björneborg behovet av att ombilda de lägre
jordbruksskolorna. Alla dessa frågor ägnades grundlig behandling och mötets
ställningstaganden samt underlaget för dem framlades i berättelsen ”Lantbrukaremötet
i Helsingfors den 8–22 mars 1883” (s. 69–84).
Hösten 1886 fick sällskapet på remiss (D I 7 s. 104) ett kommittéförslag om
skolor i Viborgs län. Detta gav anledning till principiella ställningstaganden (A I
82 s. 51 – St § 2/18.2.1887, B I 33 nr 104/87, Handlingar 1887 s. 49). Sällskapet
förordade ”ett högre finskspråkigt jordbruksläroverk på Kronoborg”, men ställde
sig kritiskt till en lägre jordbruksskola på Harjus i Vederlax till den del förslaget
gällde en ettårig kurs med enbart teoretisk undervisning. Sällskapet ansåg att ”om
och när man hos oss skall skrida till åstadkommande av uteslutande teoretisk
lantbruksundervisning, sådant borde ske genom inrättandet av särskilda, från
början efter denna princip organiserade läroverk”. Sällskapet hänvisade till de i
Sverige föreslagna lantmannaskolorna.
Våren 1888 beordrades Forsberg till Harjus för att uppgöra hushållningsplan
för skollägenheten (D I 7 s. 153, A I 83 s. 62 – St § 5/7.5.1888, Handlingar 1889 s.
167). – Följande år inleddes där de första lantmannavinterkurserna i vårt land.
Samma år sändes Forsberg till Salmis härad för att uttala sig om en skola där (D I
7 s. 169, A I 84 s. 81 – St § 4/17.4.1889).
År 1892 fick lantbruket ett centralt ämbetsverk i Lantbruksstyrelsen, i det
följande betecknad Lst. I en i det årets författningssamling som nr 22/19.3 införd
kungörelse om det nya ämbetsverket stadgades att till dess uppgifter hörde att
55