Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

7.4 Lantmanna- och husmodersutbildningen i den finska delen av
sällskapets distrikt
När 1900-talet gick in var sällskapet ännu engagerat i skolarbetet på Tuorla i det
finska Pikis såtillvida att det utsåg ledamöter i skolans direktion. År 1908
frånträdde M. von Haartman Tuorla, som därefter ofta bytte ägare (Årsberättelse
1904–05 s. 63, Kopieboken s. 128/15.1.1904). Sällskapets befattning med skolan
upphörde med utgången av år 1905 då distriktet delades på språklig grund.
I april 1903 fick sällskapet en för flera lantmannagillen i Nystadstrakten
gemensam begäran om förord för en ambulerande jordbruksskola (A I 98 s. 104 –
St § 10/18.4, D XXIV 53). Sällskapet insände handlingar till Lst. jämte ett
utförligt motiverat förord (B I 35 s. 332). Det framhöll att förslaget avvek från den
av senaten fastställda instruktionen för den ambulerande lantmannaskolan i Salmis
härad och nära motsvarade den plan för lantmannaskolor med vinterkurs som
framlagts av lantbrukssällskapens tredje ombudsmöte.
Kort efter det att förslag hade väckts om en lantmanna- och husmodersskola för
de Ahlmanska socknarna fick sällskapet en av Eric von Rettig och J. Päiviö
undertecknad detaljerad framställning om en lantmannaskola i Pemar. Sällskapet
ansåg att en sådan skolan ännu inte behövdes (A I 97 s. 130 – St § 12/17.9.1902 -
bil.). Förslagsställarna lät sig inte nöjas, utan återkom med förslag om lantmannavinterkurser
vid en folkhögskola i socknen (A I 98 s. 82 – St § 5/10.3.1903
och D XXIV 53). På hösten fick sällskapet skolans verksamhetsberättelse och
förordade fortsatt statsanslag (A I 98 s. 187 – St § 7/9.11.1903 och D XXIV 55).
Det år 1896 yppade intresset för en husmodersskola i Pemar hade lett till att
folkskoleläraren Björk där år 1897 öppnat en husmodersskola som fått av
sällskapet förordat statsbidrag. År 1909 bad han om sällskapets förord för ökat
statsbidrag (A I 104 s. 160 – St § 11/21.9.1909 och D XXIV 64, Årsbok 1909 s.
31). Sällskapet tillstyrkte i en utförlig skrivelse (B I 36 s. 53). Följande år lät
sällskapet sin sekreterare inspektera denna Jokela husmodersskola (A I 105 s. 119
– St § 16/13.6.1910).
Det att sällskapet inte längre åtnjöt statsanslag för verksamhet inom det finska
språkområdet hindrade givetvis inte sällskapet att med enskilda medel främja
utvecklingen där. Hösten 1913 fick sällskapet besked om att friherrinnan Lydia
Carpelan genom testamente av 18.5.1910 hade tilldelat sällskapet en betydande
förmögenhet att användas till inrättandet eller underhåll av en skola eller anstalt
för höjandet av den finsktalande kvinnans i småbrukarhemmet duglighet (A I 108
s. 108 – St § 3/11.10.1913, Årsberättelse 1913 s. 49 och 1914 s. 133). Testamentet
överlät till sällskapet att bestämma var och när en skola med detta syfte borde
inrättas och sällskapet beslöt använda räntemedlen till underhållet av husmodersavdelningen
vid Ahlmans lantmanna- och husmodersskola, för vilken avdelning
direkt statsanslag icke erhållits (A I 109 s. 131 och 52 – St § 4/6.10.1914).
7.5 Lantbruksskolor på Kimitoön
7.5.1 Jordbruksskolan på Peksala
Förvånansvärt litet har sällskapets arkiv att berätta om den redan i det föregående
nämnda jordbruksskolan på Peksala. Skolan arbetade dock i sällskapets distrikt
ända till hösten 1923 och sällskapet var företrätt i skolans direktion. Av de två
74