Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

förlustig (A I 60 – St § 19/28.10, § 17/14.11.1865, A I 61 – St § 12/7.5.1866). För
att sköta hans väntande uppgifter vidtalades tillfälligt H.Th. Lignell från Åland (B
I 26 s. 300 och A I 61 – St § 3/22.5 och § 2/14.8.1866). Denne hade genomgått
Aplerums lantbruksskola i Sverige.
Wallgren hade hösten 1859 utexaminerats från Degebergs lantbruksinstitut.
När Hassellöfs tjänst som allmän ploginstruktör blev ledig anmälde sig Wallgren
som sökande (A I 61 – St § 6/14.8.1866). Han fick tjänsten och skötte den till sin
död vid 79 års ålder 1913 (Årsberättelse 1913 s. 36, B I 35 s. 582). –
Uppenbarligen lärde sig Wallgren aldrig tillräckligt finska för att fullt kunna
meddela sitt vetande på detta språk. År 1898 avslog sällskapet Vesilahti
lantmannagilles begäran om ett föredrag av Wallgren med motiveringen att det var
”något som Wallgren i betraktande av sin bristfälliga kunskap i finska språket
svårligen skulle kunna hålla” (A I 93 s. 69 – St § 16/22.4.1898). Enligt
instruktionen skulle de som rekvirerade plogkarlen erlägga hans resekostnader.
Detta tycktes avskräcka allmogen och sällskapet hemställde hos KMt om icke
ploginstruktören kunde jämställas med agronombiträdena och staten stå för
resekostnaderna (B I 25 s. 118, A I 58 – U § 4/7.3.1863). KMt biföll 16.1.1864
och samma dag anmodade Jexp. sällskapet att föreslå var följande instruktör borde
stationeras (D I 4 s. 1 och 5). Sällskapet föreslog Vasa och Ilmola samt Uleåborgs,
Vasa och Kuopio län som verksamhetsområde (A I 59 – St § 4–5/11.3.1864 och B
I 26 s. 24). Tjänsten söktes av åtta personer och besattes med gårdsinspektören
Anders Strandberg (A I 59 – St § 4/13.9 och P § 9/16.9.1864). Instruktören
underställdes av KMt lantbrukssällskapet i Vasa och tre år senare överfördes
också uppgiften att antaga och entlediga instruktören i Vasa på länets
lantbrukssällskap (D I 4 s. 30 och 125).
Ännu samma höst som Strandberg fick sin utnämning meddelade KMt (D I 4 s.
35, A I 59 – St § 8/28.10.1864) att på guvernörens i Kuopio framställning en
instruktör komme att stationeras också i hans län. Det ankom på Hushållningssällskapet
att besätta tjänsten, men dess innehavare skulle underställas
lantbrukssällskapet i Kuopio. Till förste innehavare av tjänsten utsågs bland 6
sökande f.d. fogdeeleven på Mustiala Vilhelm Ulrik Wik (A I 60 – St § 11/2.2 och
P § 12/20.2.1865). Då hade KMt redan funnit för gott att bestämma att det
framdeles skulle ankomma på lantbrukssällskapet i Kuopio att antaga och
entlediga instruktören i dess distrikt (D I 4 s. 70, A I 60 – St § 3/16.12.1865).
Fler för särskilda län avsedda instruktörer anmodades Hushållningssällskapet
inte att tillsätta. Den allmänna ploginstruktören Wallgren blev ivrigt utnyttjad och
i samma skrivelse där sällskapet år 1867 föreslog att tjänsterna som agronombiträde
skulle indragas hemställde det om fler ploginstruktörer (B I 27 s. 112).
Jexp. svarade att ytterligare en instruktör fick anställas och anmodade sällskapet
föreslå hur distriktet skulle uppdelas mellan honom och Wallgren (D I 4 s. 150).
Sällskapet föreslog Borgå som stationsort och företrädesvis östra Finland som
arbetsfält för den andre allmänna ploginstruktören (A I 62 – St § 14/29.10.1867
och B I 27 s. 181). Förslaget godkändes (D I 4 s. 172 och A I 63 – St §
10/21.2.1868). Tjänsten lediganslogs och bland åtta sökande utsåg sällskapet
inspektoren August Lundell (A I 63 – St § 2/28.4 och P § 3/5.5.1868). Hans
tjänsteansökan jämte intyg finns i behåll (D XXIV 15 nr 181). Redan hösten 1868
bifölls hans ansökan att få vara bosatt i Raumo socken, dock så att resekostnaderna
räknades utgående från Borgå (A I 63 – St § 7/1.9.1868).
233