Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

skolan hade sällskapet inte förrän år 1896 då Lst. bad (D I 9 s. 47) sällskapet yttra
sig om ”huruvida skolan borde fortfarande bibehållas å Haga kungsgård, men med
i någon mån förändrad arbetsordning sålunda att eleverna kunde beredas mera
praktisk övning i ladugårdsskötseln och även så mycken praktik i mejerihantering
att eleverna, av vilka väl de flesta komme att bedriva eget jordbruk på mindre
lägenheter, kunna ej blott ändamålsenligt ordna ladugårdsskötseln å sina egna
hemman, utan ock förstå betydelsen av en god mejeriskötsel och vad för dess
framgång fordras av mjölkleverantören”.
Sällskapet i sin tur inbegärde utlåtande av Ålands lantbruksgille och insände
det utan kommentarer till Lst. (A I 92 s. 87 – St § 5/24.3.1897, Kopieboken s. 96).
Mot den allmänna meningen i gillet att skolan borde bibehållas som ettårig
reserverade sig tre och yrkade på en tvåårig skola.
Skolan fortsatte som förut och sällskapets medlemmar i direktionen återvaldes
(D XXIV 45 nr 395, A I 92 s. 157 – St § 8/25.10.1897). I övrigt tycks sällskapet
ha stått på sidan om skolans verksamhet.
5 Utbildningen i ladugårdsskötsel och mejerihantering fram till
sekelskiftet 1900
5.1 Inledande diskussioner
Ladugårdsskötseln har hos oss sedan gammalt ansetts ankomma på kvinnorna.
Bemödandena på Mustiala att ge också dem yrkesutbildning vann emellertid föga
framgång.
I sitt av senaten år 1856 inbegärda betänkande (s. 9) om åtgärder för jordbrukets
främjande hade sällskapet ansett att kvinnliga elevers utbildning i
ladugårdsskötsel, smör- och ostberedning av sedlighetsskäl svårligen kunde ske i
samband med de jordbruksskolor som komme att inrättas i olika delar av landet.
Till en början kunde dejeelever därför med stöd av statsstipendier beredas tillfälle
att inhämta nödiga kunskaper i välskötta ladugårdar hos enskilda jordbrukare.
Detta utlåtande gav senaten anledning att inbegära närmare förslag (D I 2 s. 136).
Ärendet gick till kommissionen för smör- och ostberedning (A I 52 – FU §
2/21.4.1857). Också Nylands och Tavastehus läns lantbrukssällskap hade gjort ett
förslag om undervisning i ladugårdsskötsel och Jexp. skyndade sig att bringa det
till Hushållningssällskapets kännedom (D XXIV 4 nr 4057).
I kommissionen för smör- och ostberedning framlade Erik Julin ett utförligt
förslag, som emellertid i lika hög grad gällde kreatursavelns och mjölkhanteringens
främjande genom tre stamholländerier, utöver det på Mustiala. Något
holländeri borde enligt förslaget vara inställt på ostberedning och något på
smörberedning. Till det förstnämnda borde en schweitzare inkallas som lärare, till
det senare en man från Holstein. Vid varje holländeri borde ett bildat fruntimmer
anställas som deja med uppgift att övervaka pigorna/eleverna och att undervisa
dem inte bara i ladugårdsskötseln och mejerihanteringen, utan också i skrivning,
räkning och ladugårdsbokföring. Dessa elever borde vara 19–20 år fyllda och
kvarstanna två år (A I 52 – U § 6/28.9.1857 -bil.). Julin ansåg att dessa
inrättningar väl kunde verka i samband med de blivande jordbruksskolorna. Då
skulle också jordbruksskolornas elever få övning i ladugårdsarbete och ett varmare
intresse för kreatursskötseln.
58