Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Innan året 1860 gick ut lät emellertid Silfversvan veta att han önskade upphöra
med skolan (A I 55 – U § 16/24.9.1860). Följande år vidhöll han sin vägran att
längre än till hösten 1861 upprätthålla skolan (A I 56 – U § 7/17.5.1861).
– Också den samtida tidningspressen är en källa till kunskap om skolan på
Vestankärr och de bekymmer den beredde Silfversvan.
4.3.2 Skolan fortsätter på Birilä 1862–1875
Översikt
Skolan på Vestankärr fick en fortsättning på Birilä i Reso. Här blev verksamheten
av större varaktighet och den är bättre dokumenterad än vad den blev på
Vestankärr. Skolan fortsatte som en praktisk-teoretisk fogdeskola och hade under
sina fjorton år på Birilä inalles 78 elever.
I den år 1862 tryckta Warsinais-Suomen Maakuntakirja 18 (s. 47–73) ingår en
med stöd av sällskapets arkiv och andra redovisade källor skriven historik av R.A.
Mäntylä: ”Pirilän Maanviljelyskoulu vv 1862–1875. Sirpale Suomen maatalousopetuksen
historiaa”.
Uppgifter om skolans verksamhet och om skollägenheten finns i sällskapets
årsböcker eller handlingar enligt följande:
– Handlingar 5.1 s. 21 och 33 : begynnelse och första verksamhet
– Handlingar 5.2 s. 16 : lärare och utrustning
– Handlingar 5.3 s. 43 : verksamhet
– Handlingar 6.1 s. 12 och 50 : svårigheter och verksamhet
– Handlingar 6.2 s. 17, 189, 193 : anslag och verksamhet 1866 & 1867
– Handlingar 6.3 s. 17 och 88 : examen och verksamhet 1868
– Handlingar 6.4 s. 19 och 77 : svårigheter och verksamhet 1869
– Handlingar 1870 s. 7 och 49 : reformer och verksamhet
– Handlingar 1871 s. 8 och 47 : lärarbyten och verksamhet
– Handlingar 1872 s. 17 och 92 : anslag och verksamhet
– Handlingar 1873 s. 9 och 89 : lärarbyten och verksamhet
– Handlingar 1874–75 s. 70/II och 73/II : verksamhet
Arkivets detaljuppgifter
Mer personligt färgade uppgifter om hur man såg på skolan och om åsiktsbrytningar
gällande den ger arkivets protokoll och brev.
När Silfversvan tröttnade på att upprätthålla skolan på Vestankärr vände sig
sällskapet till flera possessionater för att finna en ny värd för skolan (A I 55 – U §
8/7.12.1860). I maj 1861 kunde sällskapets Utskott anteckna i protokollet att
löjtnant Emil von Schantz förklarat sig benägen att mot oförändrat statsanslag på
Birilä i Reso mottaga den hemlösa skolan (A I 56 – U §§ 7–8/17.5.1861). Då hade
också kapten Alexander Jack på Lehtis i Mietois förklarat sig villig att övertaga
skolan, likväl endast mot förhöjt statsanslag. Plenum beslöt att hos KMt anhålla
om att skolan måtte flyttas från Vestankärr till Birilä (A I 56 – P § 10/18.6.1861
och B I 24 s. 286). Framställningen bifölls och sällskapet ålades att uppmärksamt
följa med skolans arbete (D I 3 s. 46 och A I 57 – U § 2/21.2.1862). Sommaren
1862 antecknades att Birilä stod i det närmaste färdigt för sin nya uppgift (A I 57 –
U § 10/18.7.1862). Skolan öppnades 1.11.1862. – I Åbo Underrättelser
(43/14.4.1862) ingår ett referat från skolans invigning.
49