01.06.2013 Views

vocavolario italiano-friulano - Gotart Mitri

vocavolario italiano-friulano - Gotart Mitri

vocavolario italiano-friulano - Gotart Mitri

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

abbandonarsi<br />

solitaria), lassâ il secul, bandonâ il mont.<br />

abbandonarsi vrifl bandonâsi; (essere disperato)<br />

butâsi vie.<br />

abbandonato agg 1 bandonât, sengul 2 (deserto)<br />

disiert. 3 (incustodito) di spro viodût, sproviodût<br />

4 (trascurato) slassât 5 (di un ter reno)<br />

pustot 6 (isolato) di bande: a ricreazione stava<br />

sempre ~ , te ricreazion al stave simpri di<br />

bande.<br />

abbandono sm 1 bandon: è una casa in ~ , e je<br />

une cjase a bandon 2 (di un terreno) in pustot<br />

3 (stato di trascuratezza) a slas.<br />

abbarbagliare vtr inceâ.<br />

abbarbicarsi vrifl 1 lidrisâ: sulla pianta si abbarbica<br />

il vilucchio, su la plante e lidrise il vidulaç<br />

2 (fig) brincâsi, rimpinâsi: ti abbarbichi<br />

sempre a una scusa, tu ti rimpinis simpri a une<br />

scuse.<br />

abbassamento sm 1 sbassament, câl: mio fratello<br />

ha avuto un ~ di pressione, gno fradi al à vût<br />

un câl di pression 2 (di voce) grocje (f).<br />

abbassare vtr 1 sbassâ, calâ, tirâ jù: abbiamo abbassato<br />

il prezzo, o vin sbassât il presi 2 (diminuire)<br />

butâ jù, degradâ abbassare le ali,<br />

la cresta, sbassâ, calâ lis alis, sbassâ i cuars,<br />

sbassâ la code.<br />

abbassarsi vrifl sbassâsi, ribassâsi, fâsi jù: l’acqua<br />

si è abbas sata, l’aghe si è sbassade 2 (chinarsi)<br />

sbassâsi, sgobâsi 3 (essere degno) indegnâsi<br />

(di): non si abbassa a chiamarti, no si<br />

indegne di clamâti.<br />

abbasso avv 1 (in basso) abàs: abita ~, al è a stâ<br />

abàs 2 (inter) abàs, vie: ~ i dittatori!, abàs i<br />

ditatôrs!.<br />

abbastanza avv avonde, vonde: sono ~ stanco, o<br />

soi vonde strac; abbiamo mangiato ~, o vin<br />

mangjât avonde; non c’erano ~ biglietti, no<br />

jerin avonde biliets averne ~ , vent avonde.<br />

abbattere vtr 1 butâ jù, parâ jù, strucjâ, displantâ:<br />

hanno abbattuto il vecchio ospedale, a àn<br />

butât jù l’ospedâl vieri 2 (radere al suolo)<br />

sdrumâ, scrofâ 3 (con violenza) sdra massâ,<br />

stravuelgi: un forte vento ha abbattuto il portone,<br />

un aiaron al à sdramassât il puarton 4<br />

(caccia) tirâ jù: l’ultima volta abbiamo abbattuto<br />

due lepri, l’ultime volte o vin tirât jù<br />

doi jeurs 5 (prostrare, avvilire) abati, avilî,<br />

cuacjâ, scunî: basta una insufficienza per ab-<br />

3<br />

batterlo, al è avonde di une insuficience par<br />

avililu 6 (diminuire di molto) taiâ: l’America<br />

ha abbattuto il prezzo del grano, l’Americhe<br />

e à taiât il presit dal forment.<br />

abbattersi vrifl 1 butâsi jù, avilîsi: mi abbatto<br />

quando piove, mi avilìs cuant ch’al plûf 2<br />

(edifici , persone, animali) sdrumâsi 3 (fulmine)<br />

trai: un fulmine si è abbattuto sulla casa,<br />

une saete e à trat su la cjase.<br />

abbattifieno sminv (agr) trombe (f) dal toblât.<br />

abbattimento sm 1sdrumade (f), strucjade (f) 2<br />

(fig) avili ment, avilizion (f)<br />

abbattuto agg 1 butât jù, sdrumât: ora devono<br />

segare gli alberi abbattuti, cumò e àn di seâ i<br />

arbuj butâts jù 2 (fig) scuintiât, avilît, vilît,<br />

scunît, scomât, scuintiât: si sentiva abbattuta<br />

dopo la morte del padre, si sintive scomade<br />

dopo de muart dal pari.<br />

abbazia sf badie, covent (m).<br />

abbecedario sm abecedarie (f), sal teri.<br />

abbellimento sm bilisie (f), furni ment.<br />

abbellire vtr 1 fâ biel, bilisiâ, imbi lisiâ: questa<br />

tovaglia abbellisce la tavola, cheste tavuaie e<br />

imbilisie la taule 2 (ornare) furnî, cuinçâ: ho<br />

abbellito la camera con quadri, o ai furnît la<br />

cjamare cun cuadris.<br />

abbellirsi vrifl bili siâsi, imbilisiâsi.<br />

abbeverare vtr beverâ, imbeverâ: si deve ~<br />

spesso gli animali, si à di imbeverâ spes i<br />

nemâi.<br />

abbeverarsi vrifl beverâsi.<br />

abbeverato agg beverât.<br />

abbeveratoio sm beveradôr, bussul.<br />

abbicì sminv abecè.<br />

abbiente aggsm abenât, siôr, co mut: une famee<br />

abbiente, une famee abenade gli abbienti e<br />

i non abbienti, i abenâts e i mindìcs.<br />

abbigliamento sm vistiari, aparament, mon ture<br />

(f), vistidure (f): un ne gozio di ~ , buteghe<br />

di vistiari.<br />

abbigliare vtr aparâ, montâ, vistî: è sempre ben<br />

abbigliata, e je simpri ben vistide.<br />

abbigliarsi vrifl aparâsi, montâsi, vistîsi.<br />

abbinamento sm imbinament, cu biade (f.).<br />

abbinare vtr cubiâ, imbinâ, in cubiâ.<br />

abbindolamento sm gabolade, menade pal boro.<br />

abbindolare vtr 1 ga bolâ, furducjâ,imboconâ,<br />

cjapâ te viscjade 2 (prendere in giro) menâ

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!