vocavolario italiano-friulano - Gotart Mitri
vocavolario italiano-friulano - Gotart Mitri
vocavolario italiano-friulano - Gotart Mitri
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
abbandonarsi<br />
solitaria), lassâ il secul, bandonâ il mont.<br />
abbandonarsi vrifl bandonâsi; (essere disperato)<br />
butâsi vie.<br />
abbandonato agg 1 bandonât, sengul 2 (deserto)<br />
disiert. 3 (incustodito) di spro viodût, sproviodût<br />
4 (trascurato) slassât 5 (di un ter reno)<br />
pustot 6 (isolato) di bande: a ricreazione stava<br />
sempre ~ , te ricreazion al stave simpri di<br />
bande.<br />
abbandono sm 1 bandon: è una casa in ~ , e je<br />
une cjase a bandon 2 (di un terreno) in pustot<br />
3 (stato di trascuratezza) a slas.<br />
abbarbagliare vtr inceâ.<br />
abbarbicarsi vrifl 1 lidrisâ: sulla pianta si abbarbica<br />
il vilucchio, su la plante e lidrise il vidulaç<br />
2 (fig) brincâsi, rimpinâsi: ti abbarbichi<br />
sempre a una scusa, tu ti rimpinis simpri a une<br />
scuse.<br />
abbassamento sm 1 sbassament, câl: mio fratello<br />
ha avuto un ~ di pressione, gno fradi al à vût<br />
un câl di pression 2 (di voce) grocje (f).<br />
abbassare vtr 1 sbassâ, calâ, tirâ jù: abbiamo abbassato<br />
il prezzo, o vin sbassât il presi 2 (diminuire)<br />
butâ jù, degradâ abbassare le ali,<br />
la cresta, sbassâ, calâ lis alis, sbassâ i cuars,<br />
sbassâ la code.<br />
abbassarsi vrifl sbassâsi, ribassâsi, fâsi jù: l’acqua<br />
si è abbas sata, l’aghe si è sbassade 2 (chinarsi)<br />
sbassâsi, sgobâsi 3 (essere degno) indegnâsi<br />
(di): non si abbassa a chiamarti, no si<br />
indegne di clamâti.<br />
abbasso avv 1 (in basso) abàs: abita ~, al è a stâ<br />
abàs 2 (inter) abàs, vie: ~ i dittatori!, abàs i<br />
ditatôrs!.<br />
abbastanza avv avonde, vonde: sono ~ stanco, o<br />
soi vonde strac; abbiamo mangiato ~, o vin<br />
mangjât avonde; non c’erano ~ biglietti, no<br />
jerin avonde biliets averne ~ , vent avonde.<br />
abbattere vtr 1 butâ jù, parâ jù, strucjâ, displantâ:<br />
hanno abbattuto il vecchio ospedale, a àn<br />
butât jù l’ospedâl vieri 2 (radere al suolo)<br />
sdrumâ, scrofâ 3 (con violenza) sdra massâ,<br />
stravuelgi: un forte vento ha abbattuto il portone,<br />
un aiaron al à sdramassât il puarton 4<br />
(caccia) tirâ jù: l’ultima volta abbiamo abbattuto<br />
due lepri, l’ultime volte o vin tirât jù<br />
doi jeurs 5 (prostrare, avvilire) abati, avilî,<br />
cuacjâ, scunî: basta una insufficienza per ab-<br />
3<br />
batterlo, al è avonde di une insuficience par<br />
avililu 6 (diminuire di molto) taiâ: l’America<br />
ha abbattuto il prezzo del grano, l’Americhe<br />
e à taiât il presit dal forment.<br />
abbattersi vrifl 1 butâsi jù, avilîsi: mi abbatto<br />
quando piove, mi avilìs cuant ch’al plûf 2<br />
(edifici , persone, animali) sdrumâsi 3 (fulmine)<br />
trai: un fulmine si è abbattuto sulla casa,<br />
une saete e à trat su la cjase.<br />
abbattifieno sminv (agr) trombe (f) dal toblât.<br />
abbattimento sm 1sdrumade (f), strucjade (f) 2<br />
(fig) avili ment, avilizion (f)<br />
abbattuto agg 1 butât jù, sdrumât: ora devono<br />
segare gli alberi abbattuti, cumò e àn di seâ i<br />
arbuj butâts jù 2 (fig) scuintiât, avilît, vilît,<br />
scunît, scomât, scuintiât: si sentiva abbattuta<br />
dopo la morte del padre, si sintive scomade<br />
dopo de muart dal pari.<br />
abbazia sf badie, covent (m).<br />
abbecedario sm abecedarie (f), sal teri.<br />
abbellimento sm bilisie (f), furni ment.<br />
abbellire vtr 1 fâ biel, bilisiâ, imbi lisiâ: questa<br />
tovaglia abbellisce la tavola, cheste tavuaie e<br />
imbilisie la taule 2 (ornare) furnî, cuinçâ: ho<br />
abbellito la camera con quadri, o ai furnît la<br />
cjamare cun cuadris.<br />
abbellirsi vrifl bili siâsi, imbilisiâsi.<br />
abbeverare vtr beverâ, imbeverâ: si deve ~<br />
spesso gli animali, si à di imbeverâ spes i<br />
nemâi.<br />
abbeverarsi vrifl beverâsi.<br />
abbeverato agg beverât.<br />
abbeveratoio sm beveradôr, bussul.<br />
abbicì sminv abecè.<br />
abbiente aggsm abenât, siôr, co mut: une famee<br />
abbiente, une famee abenade gli abbienti e<br />
i non abbienti, i abenâts e i mindìcs.<br />
abbigliamento sm vistiari, aparament, mon ture<br />
(f), vistidure (f): un ne gozio di ~ , buteghe<br />
di vistiari.<br />
abbigliare vtr aparâ, montâ, vistî: è sempre ben<br />
abbigliata, e je simpri ben vistide.<br />
abbigliarsi vrifl aparâsi, montâsi, vistîsi.<br />
abbinamento sm imbinament, cu biade (f.).<br />
abbinare vtr cubiâ, imbinâ, in cubiâ.<br />
abbindolamento sm gabolade, menade pal boro.<br />
abbindolare vtr 1 ga bolâ, furducjâ,imboconâ,<br />
cjapâ te viscjade 2 (prendere in giro) menâ