Årsredovisning 2008 - Euroland

Förvaltningsberättelse
Kreditportfölj företag – fördelad på exponeringens storlek 1)
Procent (2008: 1 044 miljarder kronor, 2007: 783 miljarder kronor)
35
30
25
20
15
10
5
0
0–50 Mkr 50– 100– 200– 500–
100 Mkr 200 Mkr 500 Mkr 1 000 Mkr
2007 2008
1) Företag och Fastighetsförvaltning, exponering per kundgrupp.
av fallissemang hos motparten. Vidare tillämpas för främst nansiella
motparter avtal om marginalsäkerheter, vilket ytterligare
minskar motpartsrisken. Information om SEB:s derivatinstrument
åter nns i not 45.
Uppföljning av kreditportföljen
Den samlade kreditportföljen granskas regelbundet ur olika synvinklar;
branschvis, geogra skt, per riskklass, per produkt, storleksmässigt
osv. Särskilda analyser utförs dessutom när marknadsutvecklingen
kräver en noggrannare granskning av vissa sektorer.
Kreditportföljen analyseras med avseende på riskkoncentration
både i geogra skt och branschmässigt avseende liksom till
stora enskilda engagemang. Analysen avser såväl direkt exponering
som indirekt exponering genom utfärdande av pantsatta värdepapper,
garantiåtaganden och kreditderivat.
Reserveringar för osäkra lånefordringar
Reservering för sannolika kreditförluster görs avseende enskilda
lånefordringar eller grupper av lånefordringar.
Individuellt bedömda lån
En speci k reservering ska göras för den sannolika kreditförlusten
på ett identi erat osäkert lån. Ett lån klassi ceras som osäkert,
om det objektivt kan konstateras att en eller era förlusthändelser
har inträffat och om dessa händelser påverkar uppskattade framtida
kassa öden (kunden har exempelvis påtagliga nansiella
problem eller har fallerat vid räntebetalning eller amortering).
Lån klassi ceras inte som osäkra om säkerheternas värde täcker
ränta och kapitalskuld med betryggande marginal.
Alla kunder med lån som banken anser osäkra tilldelas riskklass
16. Alla lån mot en sådan kund betraktas då som osäkra, om
inte speciella omständigheter föreligger – till exempel förekomsten
av en speci kt pantsatt säkerhet som täcker både kapitalskuld
och ränta.
En gruppvis värdering görs av de lån som inte klassi cerats
som osäkra vid individuell bedömning (”Incurred but not yet
identi ed, IBNI”). Lån med likartad kreditriskpro l grupperas
tillsammans och graden av osäkerhet i tillgångsvärde bedöms för
varje sådan grupp totalt. SEB:s interna riskklassningssystem är en
av de komponenter som utgör underlag för beräkningen av beloppet
för de gruppvisa reserverna. Gruppvisa reserver kan ses
40 SEB ÅRSREDOVISNING 2008
1 000–
2 000 Mkr
>2 000 Mkr
som ett steg på vägen mot att kunna identi era speci ka förluster
på individuella lån.
Lån som bedöms på portföljnivå
Värdering 2008 av lån till privatpersoner och små företag görs i vissa
fall på portföljnivå. Separata beräkningsmodeller används för oli-
2007
ka lånetyper, när de enskilda lånen är på små belopp och har likartad
riskpro l. Exempel på sådana produkter är kreditkort,
bolån och konsumentkrediter. De gruppvisa reserveringarna baseras
på historiska erfarenheter av kreditförluster liksom på den
sannolika förlustnivån i respektive kategori.
Osäkra lånefordringar brutto
Andel av kreditportföljen, exkl. banker, procent
4,0
3,0
2,0
1,0
0
2008
2007
2005 2006 2007 2008
Tyskland Baltikum Norden SEB-koncernen
Kreditportföljens utveckling
Vid slutet av året uppgick SEB:s kreditportfölj till 1 934 miljarder
kronor (1 552). Tillväxten kan främst hänföras till företagsutlåning
i de nordiska länderna och Tyskland. Av tillväxten stod valutaeffekter
för 130 miljarder.
Kreditvolymerna gentemot Företag ökade till 782 miljarder
(571) företrädesvis genom ökad utlåning till stora nordiska kunder.
Bankens kreditexponering är fördelad på ett stort antal branscher
med störst volym för tillverkningsindustri och serviceverksamhet.
Kreditvolymerna gentemot Fastighetsförvaltning var 262 miljarder
(213) efter ökad utlåning till nordiska kunder. Av volymerna
stod kategorin Flerfamiljsbostäder för 93 miljarder. Även den
tyska fastighetsutlåningen ökade, till följd av valutaeffekter.
Kreditportföljens vägda genomsnittliga riskklass, exklusive
hushåll och banker, förbättrades under 2008, från ett genomsnitt
om 6,95 år 2007 till 6,81 år 2008. Förbättringen förklaras av en
ökad nyutlåning till kunder med god riskklass, vilket mer än väl
kompenserade för en begränsad migration mot sämre riskklasser
i den existerande kreditportföljen.
För att stödja en långsiktig syn på kreditvärdighet i riskbedömningen
baseras SEB:s riskklassi ceringssystem på en utvärdering
av fallissemangsrisken över en konjunkturcykel. Historiskt observerade
fallissemangsfrekvenser visar att koncernens riskklasser
har kunnat differentiera kreditrisken, dvs. sämre riskklasser
har haft högre fallissemangsrisk än bättre riskklasser.
”Gro
”Nor
”Balt
”Ger