Årsredovisning 2008 - Euroland
Årsredovisning 2008 - Euroland
Årsredovisning 2008 - Euroland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Förvaltningsberättelse<br />
Ränterisk<br />
Ränterisk är risken för förlust eller för sjunkande framtida intäkter<br />
till följd av förändringar av räntor, inklusive prisrisk i samband<br />
med avyttring av tillgångar eller stängning av positioner.<br />
Risken mäts och limiteras främst via VaR.<br />
Delta 1 procent<br />
Ränteriskmåttet Delta 1 procent beräknas för alla räntebaserade<br />
produkter och de nieras som den förändring i marknadsvärde<br />
som uppstår när alla räntor i varje valuta rör sig parallellt en procentenhet<br />
åt det för banken mindre fördelaktiga hållet.<br />
Räntenettorisk<br />
Risken i räntenettot beror på den totala affärsmixen, framför allt på<br />
olikheter i volym och räntebindningstid mellan räntebärande tillgångar<br />
och skulder. Räntenettot är också utsatt för en ”golvrisk”.<br />
Vissa asymmetrier nns i hur banken kan prissätta sina produkter<br />
och detta skapar en marginalpress när räntorna är låga, varför det<br />
är relevant att analysera både ”upp”- och ”ner”-scenarier. SEB bevakar<br />
men limiterar inte räntenettorisk. För mer information, se<br />
not 43, med räntebindningstider för SEB:s tillgångar och skulder.<br />
Kreditspreadrisk<br />
Kreditspreadrisk är risken att en investerings värde sjunker till<br />
följd av förändringar i kreditspreadar. I motsats till kreditrisk,<br />
som är relevant för alla koncernens kreditexponeringar, är endast<br />
marknadsvärderade tillgångar utsatta för kreditspreadrisk. Denna<br />
risktyp materialiserades för SEB under <strong>2008</strong> (se rutan ”SEB:s<br />
obligationsportföljer” på sid. 45). Kreditspreadrisk hänförs till<br />
marknadsrisk i kapitaltäckningsrapporteringen, men räknas som<br />
en del av kreditrisken i SEB:s modell för ekonomiskt kapital.<br />
Valutakursrisk<br />
Valutakursrisk uppstår dels som ett resultat av bankens valutahandel<br />
på internationella marknadsplatser, dels på grund av att<br />
koncernens aktiviteter utförs i olika valutor. Valutapositioner i<br />
handelslagret mäts och hanteras med hjälp av VaR-modellen. Separat<br />
mätning och hantering görs av de strukturella valutakursrisker<br />
som uppstår i koncernens balansräkning och intjäning.<br />
Den största strukturella valutakursrisken är kopplad till koncernens<br />
dotterbolag i de baltiska länderna.<br />
Single och Aggregated FX<br />
I tillägg till VaR mäts valutakursrisken i förhållande till svenska<br />
kronor även genom måtten Single och Aggregated FX. Single FX<br />
utgörs av den största nettopositionen (lång eller kort) för alla valutor.<br />
För att bestämma Aggregated FX beräknas summan av alla<br />
långa nettopositioner och summan av alla korta nettopositioner;<br />
Aggregated FX är det största av dessa två värden (oavsett tecken).<br />
Aktiekursrisk<br />
Aktiekursrisk uppstår när SEB är marknadsgarant för, eller handlar<br />
i, aktier och aktierelaterade instrument. VaR är det främsta<br />
risk- och limitmåttet för denna risk. Därutöver används riskmått<br />
som de nierats av svenska kapitaltäckningsregler både för limiter<br />
och uppföljning.<br />
Råvarurisk<br />
Instrument och derivat med råvaror som underliggande tillgång<br />
medför en risk för förändrade råvarupriser. Under <strong>2008</strong> var SEB:s<br />
exponering mot råvarurisk begränsad eftersom koncernens kunderbjudande<br />
inte innefattade s.k. directional trading.<br />
46 SEB ÅRSREDOVISNING <strong>2008</strong><br />
Likviditetsrisk<br />
Defi nition<br />
Likviditetsrisk är risken att koncernen, inom en de nierad<br />
tidsperiod, inte kan re nansiera sina existerande tillgångar<br />
eller är oförmögen att möta utökade krav på likviditet. Likviditetsrisk<br />
innefattar också risken att koncernen tvingas<br />
låna till ofördelaktig ränta eller måste sälja tillgångar med<br />
förlust för att kunna fullgöra sina betalningsåtaganden.<br />
Hantering och rapportering av likviditetsrisk<br />
Målet för SEB:s likviditetshantering är att säkerställa att koncernen<br />
har kontroll över sin likviditetsrisksituation, med tillräckliga<br />
mängder kontanter eller ekvivalenta tillgångar i alla relevanta valutor<br />
för att i tid fullgöra sina betalningsåtaganden, i alla förutsägbara<br />
situationer och utan att detta leder till höga extra kostnader.<br />
Risktagandet styrs av limiter som fastställs av styrelsen och<br />
fördelas vidare av koncernens Asset and Liability Committee.<br />
Likviditetslimiter sätts såväl för koncernen och legala enheter<br />
som för exponering i vissa valutor. Koncernen håller tillräcklig<br />
likviditet för att fullgöra löpande betalningsåtaganden, med extra<br />
betalningsberedskap för tillfällen med störningar på marknaden.<br />
SEB har etablerat koncernövergripande processer för att hantera<br />
likviditetskraven på kort och lång sikt. Likviditeten hanteras<br />
centralt av Group Treasury, med stöd av lokala treasuryfunktioner<br />
på koncernens viktigaste marknader. Enheten Marknadsriskkontroll<br />
mäter och rapporterar regelbundet limitutnyttjande och<br />
resultat av stresstester till koncernens Asset and Liability Committee<br />
och till styrelsens Risk and Capital Committee.<br />
Koncernen reducerar likviditetsrisken genom att sprida sin -<br />
nansiering över era geogra ska områden och genom att arbeta<br />
via olika instrumenttyper och valutor. Inlåning från hushåll och<br />
företag utgör koncernens viktigaste nansieringskälla.<br />
Likviditetsriskmätning<br />
Likviditetsrisk mäts och rapporteras via ett antal specialutformade<br />
tekniker, eftersom ingen enskild metod kan fånga alla aspekter<br />
av denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsättningskapacitet,<br />
analys av framtida kassa öden, scenarieanalys samt<br />
olika nyckeltal i balansräkningen.<br />
Finansieringsstruktur, SEB-koncernen, december <strong>2008</strong><br />
Procent (1 787 miljarder kronor)<br />
Inlåning – Allmänheten 42<br />
Upplåning – Interbank 15<br />
Bolånerelaterade säkerställda<br />
obligationer, Sverige 10<br />
Penningmarknadsinstrument 8<br />
Upplåning – Centralbanker<br />
Offentliga säkerställda<br />
7<br />
obligationer, Tyskland 7<br />
Schuldscheins och Registered bonds 3<br />
Förlagslån<br />
Bolånerelaterade säkerställda<br />
3<br />
obligationer, Tyskland 3<br />
Obligationer 2<br />
Överskjutande säkerheter för säkerställda obligationer uppgår till 48 miljarder kronor,<br />
som kan utnyttjas för emission av ytterligare säkerställda obligationer eller pantsättas hos<br />
centralbanker för upplåning.