Årsredovisning 2008 - Euroland
Årsredovisning 2008 - Euroland
Årsredovisning 2008 - Euroland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Förvaltningsberättelse<br />
SEB:s exponering i de baltiska länderna<br />
Bakgrund<br />
Estland, Lettland och Litauen utgör en del av SEB:s hemmamarknader<br />
sedan slutet av 1990-talet. SEB har ett strategiskt och långsiktigt<br />
åtagande i regionen.<br />
I slutet av 1990-talet gick SEB in på de baltiska marknaderna<br />
genom att förvärva minoritetsandelar i tre lokala banker i Estland,<br />
Lettland och Litauen. Vid slutet av år 2000 var dessa banker<br />
helägda. Verksamheten i de baltiska länderna utgör affärsområden<br />
i koncernens divisionsstruktur, men sorterar i huvudsak under<br />
Kontorsrörelsen. Den styrs i full utsträckning av koncernens<br />
policydokument och gemensamma instruktioner.<br />
Det samlade rörelseresultatet 2001-<strong>2008</strong> i koncernens baltiska<br />
verksamhet, inklusive kreditförluster, uppgick till 13,1 miljarder<br />
kronor.<br />
Kreditportfölj<br />
Vid slutet av <strong>2008</strong> uppgick SEB:s kreditexponering i de baltiska<br />
länderna till 201,6 miljarder kronor (169,0). Kredittillväxten förklaras<br />
delvis av valutaeffekter; i lokal valuta uppgick kredittillväxten<br />
till minus 2 procent procent i Estland, medan kredittillväxten<br />
Lettland och Litauen uppgick till 5 respektive 8 procent. Dessa<br />
siffror ska jämföras med en kredittillväxt för 2007 om 17 procent i<br />
Estland, 18 procent i Lettland och 30 procent i Litauen.<br />
Litauen svarar för 47 procent av koncernens kreditvolym i<br />
Baltikum, Estland för 28 och Lettland för 25 procent. Huvuddelen<br />
av kreditvolymen, eller 63 procent, är till företag (inklusive fastighetsförvaltning)<br />
medan 33 procent utgörs av hushållsexponering.<br />
Som framgår av tabellen på sid. 43 är huvuddelen av koncernens<br />
utlåning i Baltikum denominerad i utländsk valuta. Valutafördelningen<br />
i SEB:s låneportföljer skiljer sig inte nämnvärt från<br />
lånemarknaderna i stort på dessa marknader.<br />
Kreditportfölj, osäkra lånefordringar och reserver<br />
<strong>2008</strong><br />
Mkr Estland Lettland Litauen Totalt<br />
Kreditportfölj<br />
Banker 194 1 102 579 1 875<br />
Företag 22 828 25 257 46 432 94 517<br />
Fastighetsförvaltning 8 522 7 093 16 132 31 747<br />
Offentlig förvaltning 2 365 364 3 192 5 922<br />
Hushåll 22 705 15 938 28 877 67 520<br />
Totalt 56 614 49 755 95 213 201 581<br />
Osäkra lånefordringar brutto<br />
Banker 0 0 0 0<br />
Företag 493 571 1 522 2 586<br />
Fastighetsförvaltning 305 151 855 1 312<br />
Offentlig förvaltning 0 0 0 0<br />
Hushåll 488 624 490 1 602<br />
Totalt<br />
Reserveringar<br />
1 287 1 346 2 867 5 499<br />
Specifi ka reserver 380 174 791 1 345<br />
Gruppvisa reserver 546 603 612 1 761<br />
Utombalansposter 0 0 0 0<br />
Totalt<br />
Reserveringsgrad för<br />
926 776 1 404 3 105<br />
osäkra fordringar 71,9% 57,7% 49,0% 56,5%<br />
42 SEB ÅRSREDOVISNING <strong>2008</strong><br />
Proaktiv riskhantering<br />
Under 2006 – som förberedelse för en möjlig överhettning av de<br />
baltiska ekonomierna – stramade SEB upp sin kreditpolitik och<br />
påbörjade en kontrollerad inbromsning av kreditgivningen. Denna<br />
utveckling har fortsatt under <strong>2008</strong> med ökade restriktioner vid<br />
nybeviljning av krediter och högre krav på återbetalningsförmåga<br />
– särskilt för euro-denominerade lån. Detta har lett till gradvis<br />
minskade marknadsandelar särskilt i Estland och Lettland. I Estland<br />
och Lettland har dessa sjunkit från 31 till 24 procent, respektive<br />
från 23 till 15 procent, från början av 2006 till slutet av <strong>2008</strong>.<br />
SEB har under året förstärkt sina insatser för att hantera effekterna<br />
av de baltiska ekonomiernas tillbakagång. I början av <strong>2008</strong><br />
kompletterades de lokala workout-grupperna i Estland, Lettland<br />
och Litauen med en ny koncernfunktion, upprättad för att leda och<br />
samordna koncernens arbete med svaga motparter och osäkra<br />
fordringar. Koncernen beslutade också att skapa särskilda enheter<br />
i de baltiska länderna för att hantera nödlidande tillgångar.<br />
Individuell hantering per land<br />
Alla koncernens aktiviteter för att minska kreditförlusterna i Baltikum<br />
genomförs med speci k tonvikt på de inviduella land- och<br />
engagemangsförutsättningarna. Arbetet bedrivs i samarbete mellan<br />
de koncernövergripande och lokala workout-teamen. Vidtagna<br />
åtgärder baseras på koncernens samlade kunskap och erfarenheter<br />
från workout-arbete, särskilt erfarenheterna från den svenska<br />
bankkrisen i början av 1990-talet. Erfarna svenska medarbetare<br />
är djupt involverade.<br />
Kreditportfölj, Baltikum<br />
Miljarder kronor Lån<br />
Ansvarsförbindelser<br />
& åtaganden<br />
Derivatinstrument<br />
Totalt<br />
Banker 1,8 0,0 0,1 1,9<br />
Företag 72,1 21,9 0,5 94,5<br />
Fastighetsförvaltning 29,7 1,9 0,2 31,8<br />
Offentlig förvaltning 5,1 0,9 0,0 6,0<br />
Hushåll 63,7 3,9 0,0 67,5<br />
Totalt 172,4 28,6 0,8 201,6<br />
Osäkra lånefordringar brutto<br />
Andel av kreditportföljen, exkl. banker, procent<br />
4,0<br />
3,0<br />
2,0<br />
1,0<br />
0<br />
Q4<br />
-05<br />
Q1<br />
-06<br />
Q2<br />
-06<br />
Q3<br />
-06<br />
Q4<br />
-06<br />
Q1<br />
-07<br />
Q2<br />
-07<br />
Estland Lettland Litauen<br />
Q3<br />
-07<br />
Q4<br />
-07<br />
Q1<br />
-08<br />
Q1<br />
-08<br />
Q1<br />
-08<br />
Q1<br />
-08<br />
Lithua<br />
Latvia<br />
Estoni