Riksdagens och regeringens styrning av försvaret - Statskontoret
Riksdagens och regeringens styrning av försvaret - Statskontoret
Riksdagens och regeringens styrning av försvaret - Statskontoret
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2.2 Utveckling <strong>av</strong> resultat<strong>styrning</strong>en<br />
Budgetlagen formulerades 1996, efter ungefär tio års utveckling<br />
<strong>av</strong> vad som först kallades mål- <strong>och</strong> resultatorienterad <strong>styrning</strong><br />
<strong>och</strong> senare bara resultat<strong>styrning</strong>. Sedan har nästan tio år gått igen<br />
<strong>och</strong> resultat<strong>styrning</strong>en befinner sig fortfarande under utveckling.<br />
Resultat<strong>styrning</strong> mot övergripande mål<br />
I verksledningspropositionen (1986/87:99) <strong>och</strong> i kompletteringspropositionen<br />
(1987/88:150) drogs riktlinjerna upp för utvecklingen<br />
<strong>av</strong> <strong>styrning</strong>en <strong>av</strong> den statliga verksamheten. Regeringen<br />
var mycket noga med att påpeka att den mål- <strong>och</strong> resultatorienterade<br />
<strong>styrning</strong>en skilde sig från den programbudgetering som<br />
tidigare prövats.<br />
En grundtanke i programbudgeteringen är att konkreta mål som kan följas<br />
upp skall kunna härledas från de övergripande politiska målen för verksamheten.<br />
Erfarenheten visar att detta innebär stora svårigheter. Till betydande<br />
del beror dessa på att de övergripande målen kan vara flera <strong>och</strong> delvis motstridiga.<br />
För många verksamheter går det inte att undvika sådana svårigheter.<br />
Enligt min mening bör därför den konkreta <strong>styrning</strong>en <strong>av</strong> verksamheten<br />
ske med utgångspunkt i en utvecklad redovisning <strong>och</strong> analys <strong>av</strong> verksamhetens<br />
resultat. (s. 73)<br />
Värt att understryka är att man är medveten om svårigheterna att<br />
formulera konkreta <strong>och</strong> uppföljningsbara mål på alla områden,<br />
dock utan att göra <strong>av</strong>kall på ambitionen i detta <strong>av</strong>seende. Så här<br />
skriver regeringen:<br />
I den mån verksamhetens karaktär tillåter det bör även konkreta kr<strong>av</strong> på<br />
eller mål för förväntat verksamhetsresultat under perioden anges. Dessa<br />
kr<strong>av</strong> bör vara så formulerade att en uppföljning – kvantitativ eller kvalitativ<br />
– blir möjlig. (s. 73)<br />
I propositionen slogs fast att ”statsmakterna skall ange övergripande<br />
mål <strong>och</strong> huvudsaklig inriktning <strong>av</strong> verksamheten” (s.69).<br />
Möjligheten att precisera målen därhän att en uppföljning blir<br />
möjlig ska utnyttjas där så är möjligt. Om så inte är fallet får man<br />
nöja sig med de övergripande målen <strong>och</strong> basera <strong>styrning</strong>en på<br />
”en utvecklad redovisning <strong>och</strong> analys <strong>av</strong> verksamhetens resultat”.<br />
16