Riksdagens och regeringens styrning av försvaret - Statskontoret

Det är svårt för regeringen att ta ställning till den återrapporterade
informationen. Bedömningar av operativ förmåga och förbands
krigsduglighet vilar i stor utsträckning på militär expertis.
Några erkända produktivitets- eller andra nyckeltal har inte vunnit
burspråk, varför jämförelser över tiden inte låter sig göras.
Åtskilliga återrapporteringskrav är så detaljerade att de verkar
spegla en förtroendeklyfta mellan regering och myndigheter, i
första hand Försvarsmakten. Exempelvis ska Försvarsmakten
kvartalsvis rapportera genomförd övningsverksamhet, kostnaderna
för varje övning och dess resultat. Vidare ska Försvarsmakten
vid försäljning av övertalig materiel redovisa brutto- och
nettointäkt och köpare för varje enskild affär!
Läget i insatsorganisationen ska rapporteras enligt en särskild
bedömningsmall, som återges i bilaga till regleringsbrevet. Följs
bedömningsmallen finns goda förutsättningar att bedöma det
aktuella tillståndet i insatsorganisationen. Vad som saknas är en
redovisning av vilka åtgärder och kostnader som krävs för att
målen beträffande insatsorganisationen ska nås.
Utvärderingar utgör en försumbar del av återrapporteringskraven.
Enstaka utvärderingar av internationella insatser har beställts. Av
internationella organisationer gjorda utvärderingar av svenska insatser
utomlands finns ibland att tillgå.
4.8 Förutsättningar för att styrningen ska
fungera
Konsistens i kommuniceringen av mål
För att regeringen ska lyckas kommunicera sina och riksdagens
mål till försvarsmyndigheterna är det viktigt att målen är tydliga.
De mål som ska vara styrande för myndigheterna är de som anges
i regleringsbrevet. Vad som beslutats av riksdagen är i princip
ovidkommande för myndigheterna. Samtidigt är det uppenbart
att i den mån dessa mål skiljer sig åt och ändras ofta – vilket
är fallet – så vidgas myndigheternas tolkningsmöjligheter. Outtalade
mål – regional-, industri och exportstödspolitiska – skapar
76