Riksdagens och regeringens styrning av försvaret - Statskontoret

tionernas kvalitet. Vanligen avser de slutprestationer, men de kan
också avse internprestationer. Ett exempel är att ”arbetsmarknadsutbilda
250.000 personer”. Ett kvalitetskrav skulle kunna
vara ”att 70 procent av deltagarna anger att de är mycket nöjda
med utbildningen”. Dessa mål är kvantifierade och går att följa
upp med indikatorer. Graden av måluppfyllelse kan avläsas
direkt. Det krävs inte någon mera omfattande utvärdering för att
fastställa att resultatet är effekter av förvaltningens åtgärder.
Vilka slags mål bör riksdag och regering ange? Det är självklart
att ju längre ned i styrkedjan man kommer desto mer preciserade
och kvantifierade kan målen göras. Regeringens mål till myndigheterna
kan vara mer preciserade än riksdagens mål för regeringen.
Inom myndigheterna preciseras målen ytterligare och kan
bli till bestämda krav på arbetsprestationer för enskilda arbetstagare.
Även om målen kan preciseras måste frågan samtidigt ställas om
de bör preciseras. Ju mer preciserade målen är desto mindre
handlingsfrihet lämnas till den som ska utföra verksamheten. Hur
långt målen ska preciseras är således en fråga om i vilken grad
den som styr och formulerar målen själv vet vilket som är det
bästa sättet att nå syftet med verksamheten.
Det förtjänar att upprepas att den utgångspunkt som angavs i
verksledningspropositionen var att ”statsmakterna skall ange
övergripande mål och huvudsaklig inriktning”.
Riksdagen har i flera olika sammanhang framfört att målen bör
formuleras på ett sätt som gör dem mät- och uppföljningsbara.
Man har också gått ett steg längre när man framhåller att det bör
vara möjligt att bedöma måluppfyllelsen 2 . Strikt tolkat skulle det
kunna innebära att riksdagen inte nöjer sig med inriktningsmål
utan vill ha resultat-, effekt- eller produktionsmål på alla områden.
Produktionsmål kan alltid formuleras, medan det är svårare
att formulera resultat- och effektmål. Slutsatsen skulle då
kunna vara, att om det inte går att formulera resultat- eller effektmål
så önskar riksdagen ange produktionsmål.
2 Riksdagens uppfattningar refereras i prop. 2004/05, kap. 11.
23