Riksdagens och regeringens styrning av försvaret - Statskontoret

More documents

Recommendations

Info

ningen görs till föremål för olika slag av bevaknings- och utvecklingsuppdrag i alla myndigheter. Regeringen tar också ställning till och ger anvisningar om och låneramar för myndigheternas planer för investeringar för förvaltningsändamål. Organiseringen av högkvarteret Eftersom strävan under lång tid varit att styra på insatsorganisationen är det svårt att förstå varför man släppte styrningen och redovisningen av kostnader på olika förbandstyper. Problemet med alltför stor koncentration på förbandsproduktionen i förhållande till den slutliga insatsorganisationen och dess förmåga att lösa försvarets uppgifter låg heller inte i verksamhets- och redovisningsstrukturen utan i organisationen. Detta är också något som man varit medveten om och arbetat med under en längre tid. Strävan har då varit att stärka ÖBs och militärområdesbefälhavarnas roller. ÖB är den som ska styra helheten, se till att rätt avvägningar blir gjorda mellan olika försvarsgrenar och förbandstyper, mellan förbandsproduktion och insatser, mellan vidmakthållande och förnyelse. Problemet har i första hand varit att försvarsgrenscheferna varit alltför starka och ÖB för svag. LEMO-utredningen hade föreslagit att försvarsgrenscheferna skulle avskaffas och att försvarsgrenarna (armé, flyg och marin) skulle ingå som underavdelningar inom en gemensam produktionsavdelning. Regeringen beslutade annorledes: försvarsgrenscheferna behölls – visserligen underställda ÖB till skillnad från tidigare då de var direkt underställda regeringen – och fick ansvar för var sin produktionsavdelning. Tillika gjordes de ansvariga för programmen, dvs. krigsförbanden inom respektive försvarsgren. Det innebar att revirstriderna mellan försvarsgrenarna kunde fortsätta, vilket alltid fått till konsekvens att planeringen överintecknat tilldelade resurser. Vidare innebar det att den löpande produktionen kom att dominera över insatsorganisationens krav 24 . Militärområdesbefälhavarna och under dem försvarsområdesbefälhavarna utgör under ÖB den operativa ledningen av insatsorganisationen. Utan resurser har dessa – de tak 24 Det finns ingen naturlag som säger att det måste bli produktionen som kommer att dominera över de långsiktiga målen. Organisationsforskare har dock funnit att så vanligen blir fallet. 70
tiska cheferna – inte haft så stora möjligheter att göra sig gällande 25 . I flera steg har regeringen sedan genom utformning av Försvarsmaktens instruktion stärkt ÖB och de taktiska cheferna och samtidigt tonat ned försvarsgrenarna. Först med den senaste omorganisationen förefaller detta mål vara nått. Sedan 2002 finns nu fyra avdelningar direkt underställda ÖB, som är gemensamma för hela försvaret: - Strategiledningen, STRA (ansvarig för övergripande försvarsplanering) - Krigsorganisationsledningen, KRI (ansvarig för insatsorganisationen) - Grundorganisationsledningen, GRO (ansvarig för produktionen) - Operativa ledningen, OPIL, (ansvarig för ledningen av insatser i krig och fred). För att säkerställa sambandet mellan produktion och färdig insatsorganisation finns en särskilt processansvarig. Militärområdesbefälhavarna (numera militärdistriktsbefälhavarna) gavs säte i Militärledningen (MIL), en samordningsgrupp på högsta nivå. ÖBs och militärområdesbefälhavarnas ansvar för den operativa ledningen betonades genom att militärområdesbefälhavarna underställdes ÖB direkt. Av försvarsgrenarna finns nu taktiska centra kvar – ett för armé-, ett för flyg- och ett för sjöstridskrafter. De är underordnade den operativa ledningen. Vidare finns inom grundorganisationsledningen inspektörer för respektive försvarsgren. 25 LEMO-reformen avskaffade de försvarsgrensvisa anslagen och gav Försvarsmakten ett ramanslag för förbandsverksamhet och ett för materielinköp. Avvägningen mellan försvarsgrenar överläts därmed till ÖB, vilket också syftade till att stärka ÖBs ställning i förhållande till försvarsgrenarna. 71
Page 1 and 2:
2005:7 Riksdagens och regeringens s
Page 3 and 4:
Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Up
Page 5 and 6:
1 Sammanfattning 1.1 Uppdrag och up
Page 7 and 8:
iksdagen dessa för beslut. Att rik
Page 9 and 10:
Regeringen utövar också ägarstyr
Page 11 and 12:
2 Resultatstyrningen och den konsti
Page 13 and 14:
Regeringen ges också möjlighet at
Page 15 and 16:
Principer för styrningen av myndig
Page 17 and 18: Målen formuleras till en början s
Page 19 and 20: Framför allt två problem framhöl
Page 21 and 22: tionernas kvalitet. Vanligen avser
Page 23 and 24: 3 Riksdagens styrning av regeringen
Page 25 and 26: Till verksamhetsområdet ”Det mil
Page 27 and 28: eslutar Riksdagen om i försvarsbes
Page 29 and 30: Värnpliktiga gratis resurs Försva
Page 31 and 32: stor roll för en myndighet som Fö
Page 33 and 34: hetspolitiska situationen. Myndighe
Page 35 and 36: Överföringen och uttolkningen av
Page 37 and 38: som uttryck för att riksdagen inte
Page 39 and 40: Denna brist har flera konsekvenser.
Page 41: dess underlydande myndigheter tillh
Page 44 and 45: - Regeringen ska besluta i sådana
Page 46 and 47: Observera att tablån bara redovisa
Page 48 and 49: Politikområdet ”Totalförsvar”
Page 50 and 51: Själva uppdelningen i verksamhetsg
Page 52 and 53: Prioriteringar I regleringsbreven a
Page 54 and 55: insatsorganisationens beredskap 18
Page 56 and 57: En lista med nio poster finns i reg
Page 58 and 59: svarsmaktens budgetunderlag, t.ex.
Page 60 and 61: Viktigare än att styra medlen till
Page 62 and 63: Verksamhetsgrenarna skulle kunna tj
Page 64 and 65: − Det saknades ett led mellan de
Page 66 and 67: ning, men den har ingen egentlig st
Page 70 and 71: Planeringsprocesser Ett antal plane
Page 72 and 73: Väsentligt för inriktning och dim
Page 74 and 75: Det är svårt för regeringen att
Page 76 and 77: De beslut om försvarsmateriel som
Page 78 and 79: att realisera en bestämd insatsorg
Page 81 and 82: 5 Sammanfattande karaktäristik av
Page 83 and 84: Det är en missuppfattning att tro
Page 85 and 86: omfattande informell dialog mellan
Page 87 and 88: är kvittot på att den svarar mot
Page 89 and 90: Regering och Försvarsmakt Regering
Page 91: Uppdraget Bilaga 1 93
show all

Riksdagens och regeringens styrning av försvaret - Statskontoret

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?