Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

2. METOD
I detta kapitel presenteras och motiveras de metoder vi använt oss av för att samla in
material. Uppsatsen är baserad på primärdata i form av intervjuer, samt på sekundärdata i
form av vetenskapliga artiklar och böcker.
Metodval
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Kvalitativ metod
karakteriseras av att det finns en närhet till forskningsobjektet i undersökningen. Syftet är att
forskaren ska kunna sätta sig in i den situation som individer, grupper eller organisationer
befinner sig i. Forskaren skapar utifrån detta en djupare och mer detaljerad uppfattning av det
fenomen som studeras jämfört med om en kvantitativ metod hade använts (Holme & Solvang
1997:92).
Det empiriska materialet samlades in genom att vi utförde djupintervjuer med två chefer samt
en fokusgruppintervju med sex medarbetare på Besam i Landskrona. Samtliga intervjuer var
respondentintervjuer, vilket innebär att intervjupersonerna själva är delaktiga i det fenomen
som studeras, till skillnad från en informantintervju (Holme & Solvang 1997:104). En
fokusgruppintervju innebär att forskarna samlar en grupp människor (lämpligen 4-6 personer)
som sedan får diskutera ett visst ämne med varandra under en begränsad tid (Wibeck 2000:9).
Vi bestämde oss för att använda olika undersökningsmetoder för intervjuerna med cheferna
och medarbetarna av flera orsaker. En orsak var att vi inte ansåg att det vore lämpligt att låta
cheferna ingå i en fokusgruppintervju. Detta berodde på att vi inte enbart skulle ställa frågor
till dem angående hur de upplever att kommunicera på engelska, utan även allmänna frågor
om företaget. Vi ansåg inte att det var nödvändigt och lämpligt att ställa dessa frågor till en
grupp. Vi antog även att chefer skulle vara mindre villiga än medarbetare att diskutera de
problem de upplevt vid kommunikation på engelska inför andra personer på samma nivå som
de själva. På grund av detta valde vi således att genomföra individuella intervjuer med
cheferna.
När det gäller medarbetarna valde vi följaktligen att använda oss av en fokusgruppintervju. En
gruppintervju leder till att ett bredare spektrum av idéer kommer fram jämfört med
individuella intervjuer (Wibeck 2000:39). Fokusgruppintervjuer används exempelvis för att
9