Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

Det som är svårt att skriva är ett ändringsförslag, där man måste beskriva ändringen. /---/.
Man vet vad man menar, men man måste antingen skriva en jättelång text med en massa
detaljer och oftast orkar man inte, utan man skriver kortfattat, och sedan kommer det
frågor och man förklarar muntligt. /---/. Genom att /…/ tvinga oss att skriva på engelska
när det egentligen inte finns något praktiskt behov av det, sänker vi kvalitetsnivån
egentligen.
Chef A ansåg att han främst såg fördelar med det gemensamma koncernspråket, eftersom han
inte behöver skriva dokument på flera språk. Det är enligt honom endast i början som
svårigheter finns med facktermer både på svenska och på engelska. Men efter en tid ansåg
han, som tidigare nämnts, att det byggs upp ett ordförråd och då känns det lika naturligt att
använda engelska som svenska. Han ansåg inte heller att hans förmåga att uttrycka sin
yrkeskompetens begränsas av språket. Dock tyckte han att det är svårare att hitta ord på
engelska än på sitt modersmål. Han tillade att språkproblem går att lösa, precis som alla andra
problem: ”det finns inga konstigheter i detta”.
Enligt Mårtensson (1998:219) kräver kommunikation med människor från andra länder ett
gemensamt språk. En undersökning av Johansson (2006:34) visar att
organisationsmedlemmar som har mycket kontakt med utlandet anser att det är nödvändigt att
använda engelska i kommunikationen, annars skulle kommunikationen inte fungera. Denna
undersökning visade även att de flesta respondenter inte ser användningen av engelskan som
ett problem, men vid mer specifika frågor kring kommunikationsproblem framkom det att
många ansåg att det var svårare att uttrycka nyanser på engelska och att det tar längre tid att
formulera material och argument.
Även vår undersökning visar på vikten av att företaget använder sig av ett gemensamt språk
vid kommunikation med organisationsmedlemmar i dotterbolagen. Detta för med sig fördelar
såsom att de flesta dokument inte behöver skrivas på flera språk. Både cheferna och
medarbetarna ansåg att engelskan är en förutsättning för att kommunikationen ska fungera. De
tog även upp att det var svårt i början med användningen av facktermer, men att de har lärt sig
dessa efterhand. Även användningen av engelska i allmänhet hade blivit en vanesak enligt
dem men de tillade, i likhet med respondenterna i Johanssons undersökning, att de ibland har
svårt att uttrycka och förstå nyanser. Detta berodde på att engelska inte är deras modersmål.
Det framkom att några upplevde det som att kvalitetsnivån sänks då dokumenten måste
skrivas på engelska. Detta visar på att det finns vissa problem när det gäller kommunikation
på engelska inom Besam.
50