Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

sitt ursprung i olika nationella kulturer. Detta beror på att företagskulturen bidrar till en
gemensam verklighetsuppfattning och förståelse för företagets arbetsuppgifter samt att en ”vikänsla”
kan upplevas. Teorin ovan visar att kulturella normer och bristande språkkunskaper
även kan leda till exkludering och inte bara inkludering/gemenskap. Dessutom visar teorin att
det i värsta fall även kan leda till en intern splittring bland organisationsmedlemmarna. Detta
kan kopplas till empirin som visar att bristande engelskkunskaper ibland leder till att
organisationsmedlemmar i de utländska dotterbolagen hamnar i underläge.
Översättning av material
Tidigare har Besam enligt medarbetarna haft ”mycket språkkunskaper i huset”, men
nuförtiden köper företaget i vissa fall in översättningshjälp för de dokument som även är
riktade till externa intressenter. Detta leder ibland till felöversättningar, vilket en person
beskrev som följer:
Ibland är det så att man får tag i en svensk handbok och tittar, så tänker man ”vad i all
världen står det?”. Och då är det direkta felöversättningar som gör att man bara blir
förvirrad av att läsa det. Och då borde våra dotterbolag vara bättre på att korrekturläsa
det.
Internt i företaget används inte någon extern hjälp med översättning enligt medarbetarna, på
grund av de höga kostnaderna. Interna dokument översätts av dotterbolagen själva, utifrån de
dokument på engelska som den svenska verksamheten tar fram. Ibland översätts inte
dokumenten, vilket medarbetarna trodde kunde bero på att dotterbolagen helt enkelt inte
hinner. En annan orsak kunde enligt dem vara att koncernspråket försvårar
kommunikationsprocessen genom missförstånd och att det tar längre tid. De sade dock att de
”sällan missar något bakåt”. Ur diskussionen framkom det att de tyckte att ”varje dotterbolag
ska ha ansvaret att själv korrekturläsa”. Chef B var av samma åsikt, och uttryckte sig så här:
Vi skriver ju manualer, och skriver vi manualer på engelska, då blir det ju lite swenglish
över det hela. Sen skickar vi ut det till våra respektive bolag, och då översätter de det
själva, till holländska och så vidare. Så först blir det på något sätt från svenska till
engelska, sedan till ett tredje språk, till deras eget språk, holländska då. Och då sker ju
översättningen internt i bolaget, och det verkar fungera rätt så bra (Chef B).
En medarbetare tillade att han alltid brukar använda samma terminologi när han ger
utbildning och översätter dokument för att inte förvirra läsarna, eftersom han inte tycker att
det är bra att ”folk byter ord för samma sak femton gånger i ett stycke bara för att det inte ska
verka så tråkigt”. I vissa fall vid granskning av säljmaterial, trots att det är korrekt, brukar de
52