Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

utländska dotterbolagen med dåliga engelskkunskaper hamnar i underläge i diskussioner.
Detta kan leda till att deras yrkeskompetens inte kan utnyttjas maximalt och att de exkluderas
från gemenskapen mot sin vilja. Det visar på att Besam inte bara kan förlita sig på att det
gemensamma koncernspråket och den gemensamma företagskulturen löser alla
kommunikationsproblem som uppstår. Vi anser därför att det är viktigt att Besams ledning
skapar förutsättningar som gör att samtliga organisationsmedlemmar, både i Sverige och
utomlands, kan delta i diskussioner och uppleva gemenskap.
Det framkom, som nämnts ovan, att engelskkunskaperna i vissa dotterbolag inte är tillräckligt
goda för att välfungerande kommunikation ska kunna uppstå. Detta gäller i synnerhet för
medarbetarna. Kommunikationssvårigheterna leder till ökad tidsåtgång, att information ibland
stannar på vägen till mottagaren samt att problem inte alltid kan lösas på ett tillfredsställande
sätt. Detta beror på att vissa organisationsmedlemmar i dotterbolagen inte kan förmedla den
information som behövs för att organisationsmedlemmarna i Sverige ska kunna lösa de
problem som uppstår. Ett exempel på detta är att de ibland tvingas leverera nya produkter på
grund av att språkkunskaperna i dotterbolagen inte är tillräckliga för att de ska kunna uttrycka
vad som inte fungerar. Det innebär i detta fall att resurser i form av varor går förlorade. Även
organisationsmedlemmarna i Sverige uppgav att de ansåg att det är svårare att uttrycka sig på
engelska än på sitt modersmål. Detta medför att kommunikation på engelska tar längre tid
även för dem, om än i mindre grad än i dotterbolagen. Idag finns det inga utbildningar i
engelska för medlemmarna i Sverige, medan det finns i vissa av de utländska dotterbolagen.
Det framkom ur intervjun med medarbetarna att den språkutbildning som skett i ett av deras
dotterbolag upplevdes ha gett positiva resultat. Medarbetarna lyfte särskilt fram att
dotterbolaget hade interna möten och dylikt på engelska, i kombination med traditionell
utbildning. Detta tyckte de var en bra metod för att öva upp språkanvändningen i det praktiska
arbetet. Ovanstående visar att utbildningar i språk behövs för att kommunikationen ska kunna
effektiviseras. I nuläget går resurser i form av tid och varor förlorade på grund av de bristande
engelskkunskaperna i dotterbolagen.
Vissa forskare har lyft fram att brister i kulturella kunskaper kan få allvarliga konsekvenser,
medan andra forskare har visat på vikten av språkutbildningar. Forskning visare vidare på att
det behövs ”language management”, det vill säga att språkfrågor bör ingå i företagets strategi.
Vår undersökning visar att engelska som koncernspråk innebär att utbildningar inom såväl
engelska som kultur behövs. Tidigare forskning om koncernspråk har endast framhävt vikten
67