Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

är tillräckligt utforskat (se t.ex. Andersen & Rasmussen 2004:231; Marschan et al. 2005:333;
Johansson 2006:30). Nedan följer en kort genomgång av de artiklar vi tagit del av.
Marschan et al. (1997) skriver om hur koncernspråket påverkar ett multinationellt företags
(den finska hisstillverkaren Kone) möjligheter att kontrollera och koordinera sitt globala
nätverk av dotterbolag. Detta sker genom att koncernspråket både kan underlätta och försvåra
informationsflödet. Marschan et al. anser att ett gemensamt koncernspråk är ett vanligt
verktyg som inte bara används vid formell rapportering, utan även som en del av den
vardagliga kommunikationsprocessen på alla nivåer i globala företag. Marschan et al. anser
vidare att en standardisering av språkbruket inte nödvändigtvis leder till välfungerande
kommunikation. Bristfälliga språkkunskaper kan enligt dessa författare leda till dålig
kommunikation, vilket i sin tur kan utgöra ett hinder för företagets globala integration. Både
chefer och medarbetare på olika nivåer i 26 länder ingår i det empiriska materialet, som
främst anskaffats genom individuella intervjuer, men även genom observation, dokumentation
och skisser från intervjupersonerna. Detta material har författarna även använt sig av i senare
artiklar. Marschan-Piekkari et al. (1999a) behandlar de utmaningar gällande humankapitalet
som uppkommer i globala företag på grund av att ett gemensamt företagsspråk väljs. De drar
slutsatsen att ”language management” borde ingå som en del av internationella företags
strategier. I en annan artikel diskuterar Marschan-Piekkari et al. (1999b) koncernspråkets roll
både i kommunikationen mellan moderbolag och dotterbolag, och mellan olika dotterbolag.
De skriver om de effekter språket får på kontroll- och koordineringsprocesser, om språk som
en källa till makt, samt språk och organisationsstruktur.
Feely och Harzing (2003) diskuterar hur språkbarriärer påverkar olika funktioner i ett företag,
och olika metoder för att hantera detta. Andersen och Rasmussen (2004) skriver om
kommunikationen mellan danska företag och deras dotterbolag i Frankrike, och fokuserar i
synnerhet vikten av språkkunskaper. Materialet samlades in genom att de skickade ut
frågeformulär till de personer som var ansvariga för kommunikationen med Frankrike i trettio
danska företag. Piekkari et al. (2005) har undersökt hur chefer och medarbetare i Finland
påverkats av att svenska valdes som koncernspråk då finska Meritabanken och svenska
Nordbanken gick samman. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och
deltagande i arbetet, kombinerat med intervjuer. Deras resultat visar bland annat att det nya
koncernspråket ledde till en intern splittring av den finska delen av organisationen mellan dem
som hade svenska som modersmål och de som inte hade det. Detta tog sig bland annat uttryck
3