Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

(2005:126f), som menar att betydelsen inte alltid följer med när ett budskap används i ett nytt
sammanhang, på grund av att budskapet är beroende av det sammanhang som det skapats i.
Vår undersökning visar att både cheferna och medarbetarna ansåg att det finns stora brister
när det gäller engelskkunskaper i många av de utländska dotterbolagen, i synnerhet på
medarbetarnivå. Det framgår ur empirin att servicepersonalen är det största problemet då
dessa ofta har dåliga engelskkunskaper. Undersökningar som gjorts av andra författare visar, i
likhet med vår undersökning, att det i många fall finns bristande språkkunskaper i
internationella företag och att detta kan få negativa konsekvenser. Teorin ovan visar också att
språkutbildningar är viktiga för att företag ska kunna förse sig med personal med tillräckligt
hög kompetens. Samtidigt betonar teorin att språkkunskaper inte garanterar välfungerande
kommunikation, men att sådana kunskaper bidrar till att kommunikationsproblem oftare kan
lösas på ett tillfredsställande sätt. Detta beror bland annat på att budskap alltid, till viss del, är
beroende av den kontext de skapats i. I Besams fall är dåliga engelskkunskaper i
dotterbolagen en barriär för välfungerande kommunikation genom att kommunikationen tar
lång tid, att information inte alltid når fram till mottagaren, att personernas yrkeskompetens
inte kan utnyttjas maximalt och att problem inte alltid kan lösas på ett tillfredsställande sätt.
Dessutom måste de ibland skicka nya varor till dotterbolagen, på grund av servicepersonalens
dåliga engelskkunskaper.
Summering
Olika kommunikationsformer, kanaler och kontexter påverkar överföringen och tolkningen av
budskap på olika sätt. Den muntliga kommunikationsformen är dubbelriktad och möjliggör
direkt återkoppling/feedback, och föredrogs av merparten av våra respondenter. Vår
undersökning visar att bristande engelskkunskaper hos någon av parterna medför att
kommunikationen störs, vilket med andra ord kan beskrivas som att brus uppstår i
kommunikationsprocessen.
Användningen av engelska blir en vanesak med tiden, men trots detta har
organisationsmedlemmarna i den svenska verksamheten ibland svårt att uttrycka och förstå
nyanser då engelska inte är deras modersmål. Dessutom framkom det i undersökningen att
några även upplevde att kvalitetsnivån sänks då dokumenten måste skrivas på engelska.
Fördelarna med ett gemensamt språk visar sig exempelvis i form av att de flesta dokument
inte behöver skrivas på flera språk och att det kan bidra till att gemenskapen inom koncernen
59