Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

studera deltagarnas uppfattningar, tankar och attityder (Wibeck 2000:20). Deltagarna i en
fokusgruppintervju strävar ofta efter att förstå varandra, och är intresserade av att få reda på
hur andra människor hanterar sådana situationer som de själva blir utsatta för (Wibeck
2000:39f). Vi ansåg att detta var en lämplig metod att använda, eftersom vi bland annat ville
undersöka hur medarbetarna upplever de effekter som koncernspråket medför i olika
situationer. Fokusgruppintervjun har inte kompletterats med enskilda intervjuer, på grund av
att vi ansåg att intervjun var mycket uttömmande och således gav oss ett empiriskt material av
tillfredsställande omfattning.
Både chefer och medarbetare valdes som undersökningsobjekt i uppsatsen, på grund av att vi
ville ta reda på om det fanns några skillnader i hur organisationsmedlemmar på olika nivåer
upplever att ha engelska som koncernspråk. Både cheferna och medarbetarna befinner sig,
som tidigare nämnts, relativt högt upp i organisationen, på mellanchefsnivå respektive strax
under chefsnivå. På grund av detta ingår inte åsikter från medarbetare på lägre nivåer i den
empiriska undersökningen. Fokusgruppdeltagarna kom från samma avdelning i företaget men
hade olika kompetenser och arbetsuppgifter. Samtliga intervjupersoner kommunicerar på
engelska i varierande utsträckning i sina arbeten. Vissa av intervjupersonerna kommunicerar
mest med verksamheter som ingår i koncernen, medan andra även står i förbindelse med
kunder och leverantörer.
De sekundärdata (böcker och artiklar) som vi valt att använda oss av i uppsatsen kommer
främst från ämnesområdena kommunikation, kultur, språk och organisation. Dessa områden
valdes på grund av att vi var intresserade av att undersöka vilka effekter på kommunikationen
organisationsmedlemmarna upplever, var i företaget som dessa effekter uppstår samt hur
organisationen påverkas av att ett annat språk än det nationella är koncernspråk.
10