Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

Medarbetarna ansåg att ”det största problemet är servicekillarna” i de utländska dotterbolagen
på grund av att dessa ofta har bristande engelskkunskaper, och då måste medarbetarna utbilda
andra utbildare för att de ska förstå. När en produkt inte fungerar har de märkt att en del inte
klarar att skriva mycket mer än ”jag kan inte” eller ”fungerar inte”, eller något liknande.
Medarbetarna tyckte inte att detta räckte för att de i Sverige skulle kunna förstå problemet i
grunden. Om de kunde beskriva problemet, då tyckte medarbetarna att de skulle kunna lösa de
problem som uppstår på ett bättre sätt. De blir ibland tvungna att bara ge upp och säga att ”ni
får nya grejor istället”.
Både cheferna och medarbetarna sade att de, på ett eller annat sätt, finner lösningar på de
flesta problem som uppstår i kommunikationsprocessen på grund av bristande
språkkunskaper. En av medarbetarna sade att ”/…/ då försöker man igen och igen tills det
funkar. Men det tar lite längre tid.”
Marschan-Piekkari et al. (1999a:383f) hävdar att språkutbildningar är mycket viktiga för
multinationella företag när det gäller att förse sig med personal med goda språkkunskaper.
Enligt Andersen och Rasmussen (2004:231) är goda språkkunskaper ingen garanti för
välfungerande kommunikation, men däremot innebär språkkunskaper att människor har den
bakgrund som är nödvändig för att lösa kommunikationsproblem. Marschan-Piekkari et al.
(1999a:383f) ger ett exempel på hur bristande kunskaper i engelska i Kones dotterbolag i
Spanien skapade problem. De skriver att det spanska dotterbolagets personal inte hade
tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i tekniska kurser och managementkurser.
Författarna menar att sådana brister inte bara påverkar individernas karriärutveckling negativt
utan även den generella färdighetsnivån i de olika dotterbolagen. Vidare skriver Piekkari et al.
(2005:338) att organisationsmedlemmar i vissa fall kan ha svårt att uttrycka sin
yrkeskompetens, då de inte har tillräckliga kunskaper i koncernspråket. Utifrån sin
undersökning av kommunikationen mellan danska företag och deras dotterbolag i Frankrike
drar Andersen och Rasmussen (2004:241) slutsatsen att brister i kommunikationen på grund
av språkförbistring kan få flera negativa konsekvenser, såsom en låg marknadsandel i berörda
områden. Som nämndes i kapitel 3 kan kommunikationshinder uppträda i olika former. Ett
exempel på detta är om mottagarna inte har samma sociala och kulturella referenser, får
budskapet i fel sammanhang eller om budskapet är helt fel utformat (Wiio 1973 och
Dimbleby & Burton 1993 se Larsson 2001:12f). Detta resonemang stöds av Johansson
58