Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ur våra intervjuer framkom det att <strong>Besam</strong> inte har arrangerat några utbildningar i vare sig<br />
<strong>engelska</strong> eller andra språk sedan det bestämdes att <strong>engelska</strong> är <strong>koncernspråk</strong>. Företaget<br />
förväntar att alla ska ha goda förkunskaper i <strong>engelska</strong>. Verkligheten visar att några av<br />
medarbetarna önskade att få ta del av en skräddarsydd utbildning i <strong>engelska</strong>. En av cheferna<br />
nämnde att om någon skulle vilja ha utbildning i <strong>engelska</strong>, så skulle de arrangera en sådan.<br />
Teorin ovan säger att uppåtgående kommunikationen är ovanligare än neråtgående sådan, <strong>och</strong><br />
att den uppåtgående oftast är positiv. En förfrågan från medarbetarna om att starta<br />
engelskutbildningar på företaget kan möjligen ses <strong>som</strong> negativ kommunikation av cheferna.<br />
På grund av detta väljer medarbetarna kanske att inte kommunicera ut detta till sina chefer.<br />
Empirin visade att även om språkutbildningar skulle arrangeras på <strong>Besam</strong>, så hade dessa inte<br />
arrangerats kontinuerligt utan vid behov. Vidare förespråkar ovanstående teori en kontinuerlig<br />
satsning – företag måste se långsiktigt på utbildningar för att de ska lyckas.<br />
Medarbetarna berättade också att de använder många facktermer <strong>som</strong> det inte är möjligt att<br />
lära sig genom en allmän kurs i <strong>engelska</strong>. Vissa av dem ansåg att det bästa sättet att lära sig<br />
fackspråket är att lära sig det genom arbetet, medan andra ansåg att det vore bra om det<br />
funnits en utbildning <strong>som</strong> var anpassad för dem <strong>och</strong> deras behov.<br />
Ellström (2000:98ff) betonar vikten av att de utbildningar <strong>som</strong> ges inte bara ska baseras på<br />
instruktioner <strong>och</strong> tillämpningsövningar. Han förespråkar istället att de ska anpassas genom att<br />
exempelvis ta hänsyn till verkliga problem <strong>och</strong> utvecklingsbehov i en verksamhet. Ellström<br />
anser även att utbildningarna ska baseras på de erfarenheter av problemlösning <strong>som</strong><br />
organisationsmedlemmarna fått i praktiska situationer. Ellström menar även att det är bra om<br />
utbildningarna möjliggör dialoger både mellan olika organisationsmedlemmar, <strong>och</strong> mellan<br />
organisationsmedlemmar <strong>och</strong> experter inom de aktuella områdena. Det är enligt honom också<br />
viktigt att de planeras <strong>och</strong> genomförs i samarbete med dem <strong>som</strong> berörs av utbildningarna.<br />
Vår undersökning visade att det råder delade meningar bland medarbetarna när det gäller om<br />
de önskade att få ta del av en utbildning i språk eller om de föredrog att förbättra sina<br />
språkkunskaper genom praktiskt arbete. Däremot delade samtliga åsikten att en eventuell<br />
språkutbildning borde anpassas efter dem <strong>och</strong> deras behov <strong>och</strong> önskemål, på grund av att<br />
deras arbete inkluderar användningen av avancerade facktermer. Teorin ovan tar upp samma<br />
problem, det vill säga att utbildningar bör planeras <strong>och</strong> genomföras i samråd med deltagarna<br />
56