Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

En sändare sänder ett meddelande genom en viss kanal till en eller flera mottagare.
Meddelandet åstadkommer vissa effekter (reaktioner) som kan gå tillbaka till sändaren i form
av återkoppling/feedback (Palm & Windahl 1989:8f; Larsson 2001:39). Gudykunst och Kim
(1997:8f) menar att den kommunikationskanal som väljs påverkar hur meddelanden tolkas.
Exempelvis kan ett meddelande som överförs ansikte mot ansikte med hjälp av tal tolkas
annorlunda ifall det istället skulle ha talats in på en telefonsvarare. Ett annat exempel på detta
är att uttryckssättet som används kan skilja sig åt mellan skriftlig datorbaserad
kommunikation och muntlig kommunikation ansikte mot ansikte. Gudykunst och Kim
(1997:44) menar också att situationen påverkar kodning/överföring och avkodning/tolkning
av meddelanden. I detta sammanhang spelar deltagarnas kulturella, sociokulturella och
psykokulturella faktorer, som tidigare nämnts, en viktig roll för hur meddelanden tolkas.
Begreppet kontext i modellen ovan står för det sammanhang i vilket kommunikation sker. I
ovanstående modell ingår begrepp såsom kodning och avkodning, det vill säga den mening
som sändaren lägger in i budskapet och den mening som mottagaren läser ut (DeFleur 1970 se
Larsson 2001:40). I modellen inkluderas även begreppet brus, det vill säga de effekter eller
störningar som kan uppstå i en kommunikationsprocess (Larsson 2001:39).
Ett begrepp som enligt Palm och Windahl (1989:12) är viktigt att känna till i
kommunikationssammanhang, men som sällan finns med i kommunikationsmodeller, är
feedforward. Begreppet syftar till den kunskap som sändaren skaffat sig om mottagaren innan
han/hon kommunicerar. Det är enligt Palm och Windahl viktigt att veta vem man talar med
och ju mer man tar reda på om mottagaren, desto bättre kan man redan från början anpassa sig
till denne. Usunier (2000:440) skriver att det är viktigt att personer med internationella
affärskontakter har kunskap om de andra parternas nationella kulturer, eftersom relationerna
annars kan ta skada. Han menar att det ofta är för sent att skapa en förståelse då kontakterna
har inletts. På grund av detta är det viktigt att de involverade personerna redan innan är
införstådda med åtminstone de grundläggande skillnader som finns mellan
kulturerna/länderna i fråga. Kulturell förståelse i internationella affärsrelationer ska enligt
Usunier vara förebyggande åtgärder och inte användas som ett akut botemedel för de problem
som kan uppstå.
Ellström (2000:98ff) hävdar att det är viktigt att det erfarenhetsbaserade lärande som sker i
det dagliga arbetet integreras med planerad utbildning, i synnerhet för anställda med
31