Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

kultur minskar risken för att det ska uppstå problem i kommunikationen. Vissa av
intervjupersonerna visade att de var medvetna om att kommunikationen påverkas av både
språk och kultur, samt att de alltid utgår från det egna modersmålet och den egna nationella
kulturen. Detta medför att personer i dotterbolagen kallar den engelska de använder för
”swenglish”. Detta stämmer väl överens med litteraturen, som säger att lingvistisk
etnocentrism är svårundvikligt. Resultatet från vår undersökning visar att
organisationsmedlemmarna är medvetna om att språket alltid har osynliga premisser, vilka tar
sig uttryck i att det är svårare att finna och förstå nyanser på andra språk än modersmålet.
Detta visar också att organisationsmedlemmarna anser att det är viktigt att kunna använda och
förstå nyanserna för att höja kvaliteten på kommunikationsprocessen. Teorin ovan säger att
det räcker med att kunna förstå grunderna i ett visst språk och en viss kultur för att lingvistisk
polycentrism ska kunna uppnås och för att lingvistisk etnocentrism ska kunna undvikas. Vår
empiri visar dock att det är svårt att undvika detta även för dem som har ett relativt stort
ordförråd och är medvetna om och förstår vad som är unikt i ett visst språk och en viss kultur.
Summering
Ur denna studie framgår det att organisationsmedlemmarna är medvetna om att företaget bör
anpassa sitt funktionssätt efter de marknader där de är verksamma, det vill säga att de har ett
polycentriskt synsätt. De strävar således efter att undvika etnocentrism. Dessutom visar
studien, i enlighet med de teorier vi använt oss av, att användning av metaforer kräver en viss
kulturell kompetens eftersom dessa är kulturellt och historiskt betingade. Ett exempel på detta
är att våra intervjupersoner på Besam inte använde sig av metaforer i särskilt hög
utsträckning, då de tyckte att de i många fall saknade kunskaper om andra länders historia och
kultur. Respondenterna var medvetna om att kommunikationen med organisationsmedlemmar
i andra länder är komplex, vilket enligt teorin kan bero på att kodning och avkodning av
meddelanden påverkas av deltagarnas kulturella, sociokulturella och psykokulturella
referenser. Teorin säger dock att medvetenhet om och kunskaper i både språk och kultur
bidrar till att lingvistisk och kulturell etnocentrism lättare kan undvikas.
Organisationsmedlemmarna är medvetna om att språket alltid har osynliga premisser, vilket i
denna undersökning tar sig uttryck i att det är svårare att finna och förstå nyanser och
argumentera på koncernspråket/andra språk än modersmålet. Tidigare forskning visar att det
räcker med att kunna förstå grunderna i ett visst språk och en viss kultur för att lingvistisk
etnocentrism ska kunna undvikas. Däremot visar vår empiri att det är svårt att uppnå
47