Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

på olika sätt. De förstnämnda saknar ofta den yrkeskompetens som krävs, medan de
sistnämnda ofta saknar översättningserfarenhet och språklig kompetens.
Organisationsmedlemmarna föredrog dock att översättningen skedde internt, på grund av att
företaget använder sig av yrkesspecifika tekniska termer. En välfungerande översättning
kräver däremot enligt dem en konsekvent användning av termerna. Detta tyder enligt oss på
att det finns behov av tydliga riktlinjer på Besam, när det gäller vem som ska översätta
(externt eller internt?) och vilka krav som kan ställas på översättaren då det gäller
översättning av dokument.
Medarbetarna på Besam har inte tagit del av någon utbildning i kulturell förståelse. På grund
av detta har de inte någon mental modell i form av teoretiska kunskaper att utgå ifrån i
kontakter med organisationsmedlemmar på de utländska dotterbolagen. Detta medför att deras
kunskaper endast är erfarenhetsbaserade. Cheferna har däremot genomgått en kort utbildning i
kulturella skillnader, och de har dagliga kontakter med dotterbolagen. Resultatet av detta kan
bli att medarbetarna inte har den teoretiska grund som, enligt tidigare forskning, behöver
finnas som grund för handlingar och beslut. Dessa egenskaper kan enligt forskningen inte
utvecklas på ett tillfredsställande sätt enbart genom erfarenhetsbaserat lärande. Språket är
enligt tidigare forskning en återspegling av en specifik kultur, och därmed är det viktigt för ett
multinationellt företag att förse organisationsmedlemmarna med feedforward (förkunskaper).
I detta fall innebär det att Besams organisationsmedlemmar, enligt oss, borde ges möjlighet att
skaffa sig förförståelse och förkunskap genom internutbildningar om olika nationella kulturer
i de länder där Besam har sina verksamheter.
Vår undersökning visar, i likhet med tidigare undersökningar, att det finns olika fördelar med
att ha ett gemensamt koncernspråk. Ett exempel på detta är att Besam inte behöver översätta
de officiella dokumenten till flera olika språk, utan att information kan skrivas och skickas ut
på engelska. Detta förutsätter dock att alla förstår och kan ta till sig informationen på
engelska. Ett annat exempel på en fördel kan vara att gemenskapen inom företaget förstärks
genom det gemensamma språket. Denna gemenskap uppstår trots att
organisationsmedlemmarna har sitt ursprung i olika nationella kulturer. Detta har sin
förklaring i att företagskulturen bidrar till att skapa en gemensam verklighetsuppfattning och
förståelse för företagets arbetsuppgifter så att en vi-känsla kan upplevas. Men detta innebär
inte att samtliga organisationsmedlemmar inkluderas i gemenskapen. Ur vår undersökning
framgår det att det finns situationer då våra respondenter upplever att medarbetare i de
66