Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
trodde skulle vara i störst behov av att få ökade kunskaper i kultur var nivån precis under<br />
chefsnivån, vilket följande citat får illustrera:<br />
På chefsnivå så tror jag att man lär sig att förstå. Däremot så tror jag att precis under<br />
chefsnivå – det finns en massa människor i organisationen <strong>som</strong> har kontakter runt<br />
omkring i världen <strong>och</strong> konverserar med olika människor. Där tror jag att det skulle finnas<br />
behov (Chef B).<br />
Respondenten sade att vissa svar <strong>som</strong> skickas ut från företaget från personer precis under<br />
chefsnivå till olika länder exempelvis kan vara ”konkreta” <strong>och</strong> ”odiplomatiska”. Han ansåg<br />
inte att det var fel av dem att skriva så, men tyckte att det skulle kunna skrivas på ett annat<br />
sätt.<br />
Usunier (2000:440) skriver om vikten av att personer med internationella affärskontakter har<br />
förkunskaper om de andra parternas nationella kulturer, åtminstone om de grundläggande<br />
skillnader <strong>som</strong> finns mellan kulturerna/länderna i fråga. Usunier poängterar att kunskaper om<br />
nationella kulturer inte ska användas <strong>som</strong> ett akut botemedel, utan kunskaperna måste<br />
användas i förebyggande syfte för att problem bättre ska kunna hanteras. Ellström (2000:98ff)<br />
menar att det erfarenhetsbaserade lärande <strong>som</strong> sker i det dagliga arbetet måste kombineras<br />
med planerad utbildning. Han anser att de anställda i många fall behöver ha mentala modeller,<br />
<strong>som</strong> fås genom teoretiska kunskaper, för att exempelvis kunna fatta beslut utifrån de<br />
konsekvenser <strong>som</strong> olika handlingsalternativ innebär. Som nämnts under kapitel 3 är begreppet<br />
feedforward enligt Palm <strong>och</strong> Windahl (1989:12) viktigt att känna till i<br />
kommunikationssammanhang, trots att det ofta glöms bort i de flesta<br />
kommunikationsmodeller. Med begreppet feedforward menar de den kunskap <strong>som</strong> sändaren<br />
skaffat sig om mottagaren innan han/hon kommunicerar, då detta underlättar anpassningen till<br />
mottagarens förhållanden.<br />
Utifrån vår empiri kan vi utläsa att det enligt en av cheferna finns vissa problem när det gäller<br />
kulturell förståelse på nivån precis under chefsnivå, men att <strong>Besam</strong> inte tillhandahåller<br />
utbildning i kultur för dem. Han sade dock att resultatet av en sådan utbildning skulle vara<br />
svårt att mäta. Avsaknaden av utbildning i kultur innebär att medarbetarna inte har någon<br />
mental modell att utgå ifrån, så <strong>som</strong> teorin ovan förespråkar. Däremot ingår det en kort<br />
utbildning i kulturella skillnader i <strong>Besam</strong>s chefsutbildningsprogram. Dessutom uttryckte en<br />
respondent att chefer lär sig förstå genom att de har dagliga kontakter med de utländska<br />
bolagen. På andra nivåer sker inlärningen genom praktiskt arbete <strong>och</strong> kombineras således inte<br />
54