18.09.2013 Views

Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

trodde skulle vara i störst behov av att få ökade kunskaper i kultur var nivån precis under<br />

chefsnivån, vilket följande citat får illustrera:<br />

På chefsnivå så tror jag att man lär sig att förstå. Däremot så tror jag att precis under<br />

chefsnivå – det finns en massa människor i organisationen <strong>som</strong> har kontakter runt<br />

omkring i världen <strong>och</strong> konverserar med olika människor. Där tror jag att det skulle finnas<br />

behov (Chef B).<br />

Respondenten sade att vissa svar <strong>som</strong> skickas ut från företaget från personer precis under<br />

chefsnivå till olika länder exempelvis kan vara ”konkreta” <strong>och</strong> ”odiplomatiska”. Han ansåg<br />

inte att det var fel av dem att skriva så, men tyckte att det skulle kunna skrivas på ett annat<br />

sätt.<br />

Usunier (2000:440) skriver om vikten av att personer med internationella affärskontakter har<br />

förkunskaper om de andra parternas nationella kulturer, åtminstone om de grundläggande<br />

skillnader <strong>som</strong> finns mellan kulturerna/länderna i fråga. Usunier poängterar att kunskaper om<br />

nationella kulturer inte ska användas <strong>som</strong> ett akut botemedel, utan kunskaperna måste<br />

användas i förebyggande syfte för att problem bättre ska kunna hanteras. Ellström (2000:98ff)<br />

menar att det erfarenhetsbaserade lärande <strong>som</strong> sker i det dagliga arbetet måste kombineras<br />

med planerad utbildning. Han anser att de anställda i många fall behöver ha mentala modeller,<br />

<strong>som</strong> fås genom teoretiska kunskaper, för att exempelvis kunna fatta beslut utifrån de<br />

konsekvenser <strong>som</strong> olika handlingsalternativ innebär. Som nämnts under kapitel 3 är begreppet<br />

feedforward enligt Palm <strong>och</strong> Windahl (1989:12) viktigt att känna till i<br />

kommunikationssammanhang, trots att det ofta glöms bort i de flesta<br />

kommunikationsmodeller. Med begreppet feedforward menar de den kunskap <strong>som</strong> sändaren<br />

skaffat sig om mottagaren innan han/hon kommunicerar, då detta underlättar anpassningen till<br />

mottagarens förhållanden.<br />

Utifrån vår empiri kan vi utläsa att det enligt en av cheferna finns vissa problem när det gäller<br />

kulturell förståelse på nivån precis under chefsnivå, men att <strong>Besam</strong> inte tillhandahåller<br />

utbildning i kultur för dem. Han sade dock att resultatet av en sådan utbildning skulle vara<br />

svårt att mäta. Avsaknaden av utbildning i kultur innebär att medarbetarna inte har någon<br />

mental modell att utgå ifrån, så <strong>som</strong> teorin ovan förespråkar. Däremot ingår det en kort<br />

utbildning i kulturella skillnader i <strong>Besam</strong>s chefsutbildningsprogram. Dessutom uttryckte en<br />

respondent att chefer lär sig förstå genom att de har dagliga kontakter med de utländska<br />

bolagen. På andra nivåer sker inlärningen genom praktiskt arbete <strong>och</strong> kombineras således inte<br />

54

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!