Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

förstärks, trots att organisationsmedlemmarna har sitt ursprung i olika nationella kulturer. De
nackdelar som framkom ur vår analys är att bristande engelskkunskaper ibland leder till att
organisationsmedlemmar i de utländska dotterbolagen hamnar i underläge. Undersökningen
visar vidare att översättningar från ett språk till ett annat alltid är problematiska, både när det
sker genom professionella översättare och när översättningen sker inom företaget.
Svårigheterna består i att översättarna inte alltid känner till alla tekniska termer och att de
yrkeskompetenta medarbetarna kanske inte har den översättningskompetens och den tid som
behövs för att göra tillfredsställande översättningar.
Enligt en av cheferna finns det vissa problem när det gäller kulturell förståelse på nivån precis
under chefsnivå, men Besam tillhandahåller inte utbildning i kultur för medarbetare. Detta
medför att medarbetarna inte har någon mental modell att utgå ifrån, vilket teorin förespråkar.
Däremot ingår det en kort utbildning i kulturella skillnader i Besams
chefsutbildningsprogram. Teorin betonar vikten av att det finns feedforward, vilket i Besams
fall innebär förkunskaper om kulturella skillnader, för att på så sätt skapa förståelse innan
kontakterna inleds. Feedforward minskar risken för att brus ska uppstå, och skapar därmed
förutsättningar för en tydligare och därmed en mer effektiv kommunikation.
Det framkom också att Besam inte arrangerar någon utbildning i engelska för
organisationsmedlemmarna i Sverige, trots att engelska är koncernspråk och att vissa av
medarbetarna ville ta del av en sådan utbildning. Möjligheter att erbjuda sådana utbildningar
inom Besam visar sig finnas i form av tillfälliga utbildningar, men då krävs det att de
anställda meddelar sina chefer om detta önskemål. En anledning till att medarbetare inte säger
ifrån om att de vill ta del av utbildningar kan vara att ett sådant budskap kanske kan uppfattas
som negativt av de på högre nivåer. Teorin i detta avsnitt visar att utbildningssatsningar kan
misslyckas om de inte genomförs kontinuerligt. Medarbetarna ansåg, utifrån sina egna
erfarenheter, att en eventuell språkutbildning borde anpassas efter dem och deras behov och
önskemål. En behovsanpassad utbildning förespråkas även av ovanstående teori.
Undersökningen visar vidare att det finns stora brister när det gäller engelskkunskaper i
många av de utländska dotterbolagen, i synnerhet på medarbetarnivå. Tidigare forskning visar
att bristande språkkunskaper kan få flera negativa konsekvenser för företag: att
organisationsmedlemmarna exkluderas från interna kurser, individernas karriärutveckling och
färdighetsnivå begränsas, individerna har svårt att uttrycka sin yrkeskompetens eller att det
sker en intern splittring i företaget. I Besams fall är dåliga engelskkunskaper i dotterbolagen
60