Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

Ja, det är svårt att hitta ord på engelska. Jag vet ju säkert på svenska precis vad jag menar,
men hur kan jag nu beskriva det på engelska istället. Det är ju ett väldigt letande efter
ord.
I likhet med medarbetarna tyckte även cheferna att det var svårare att uttrycka sig på engelska
jämfört med sitt modersmål. Båda cheferna nämnde dock att de under årens lopp har byggt
upp ett ordförråd som har medfört att det blivit mer och mer ”naturligt” för dem att använda
engelska. Chef A tyckte dessutom att det i första hand inte är språket utan de kulturella
skillnaderna som leder till problem och missförstånd:
Man säger språkproblem ibland, men det är snarare kommunikationsproblem utifrån den
kulturella dimensionen som det kan bli missförstånd, inte språket i sig, skulle jag vilja
säga om saker och ting. Jo, det kan vara det men det är framförallt sättet att uttrycka sig
är olika från kultur till kultur och där kan missförstånd uppstå (Chef A).
Gudykunst och Kim (1997:218, 250) säger, som nämndes i kapitel 3, att missförstånd kan ske
i vilken typ av interaktion som helst, men risken för att detta ska uppstå är större då
personerna har olika modersmål. Vidare säger de att risken för att problem uppstår kan
minskas i takt med att våra lingvistiska och kulturella kunskaper ökar. Att vara tvungen att
uttrycka sig på ett annat språk innebär att lära sig att förstå någon annans referensramar
(Peterson & Pike 2002 se Hofstede & Hofstede 2005:341). Usunier (2000:436) hävdar att
affärsmän från olika kulturer skiljer sig åt genom kommunikationssättet och hur de uppfattar,
kategoriserar och konstruerar verkligheten. Vidare menar han att ord som kan verka vara lätta
att översätta enbart ger en falsk uppfattning av att samma bild av verkligheten uppnåtts. Han
menar att för dem som inte har ett visst språk som modersmål kommer delar av verkligheten
alltid delvis att vara undangömda. Enligt Usunier (2000:416) är medvetenhet viktigare än
kunskaper när det gäller internationell kommunikation. Usunier (2000:437) tycker inte att
personer med internationella affärskontakter behöver lära sig flera främmande språk för att
kunna undvika lingvistisk etnocentrism. Han menar att det är viktigare att förstå vad som är
unikt i strukturen i ett visst språk och givetvis att lära sig en del ord. Enligt Usunier är
lingvistisk etnocentrism svårundvikligt, men det är viktigt att sträva efter lingvistisk
polycentrism. Detta kan göras genom att försöka behålla originalord och förstå de viktigaste
delarna av grammatiken, samt genom att försöka sätta sig in i de betydelser och världsbilder
som olika språk uttrycker.
Utifrån både teori och empiri framgår det att kunskaper i både språk och kultur krävs för att
lingvistisk etnocentrism ska kunna undvikas. Teorin visar att ökade kunskaper i språk och
46