Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

kring ett ämne som var intressant och relevant och därmed väldigt engagerande för
deltagarna. Det uppstod en livlig och intressant diskussion kring den problematik som
användningen av engelska medför för organisationen, samt om hur kvaliteten på
kommunikationsprocessen kan höjas. I vissa fall uttryckte gruppen enighet, och i andra fall
skilde sig gruppmedlemmarnas individuella åsikter åt. Utifrån resonemanget ovan anser vi att
det kan vara relevant att använda gruppdiskussioner som utgångspunkt för behovet av
utbildning i engelska och nationell kultur i globala företag, men även för att få fram olika
åsikter och för att identifiera de eventuella problem som kan uppstå i en
kommunikationsprocess. Genom en gruppdiskussion kan deltagarnas åsikter dessutom
överlämnas till cheferna som grupp och inte som individer. Denna metod leder således till att
möjligheten att åsikterna ska uppfattas som negativa av chefer elimineras. Behoven som
framkommer ur gruppdiskussioner är baserade på medarbetarnas erfarenheter och inte bara på
vad ledningen tror att organisationsmedlemmarna behöver. I Besams fall var det exempelvis
en skräddarsydd utbildning med yrkesspecifika termer på engelska. Vi tror därför att
gruppdiskussioner kan användas av Besams ledningsgrupp för att upptäcka behov hos
organisationsmedlemmarna.
Vår organisationsmodell över kommunikation på globala företag
Utifrån vår undersökning och den litteratur vi tagit del av, har vi sett ett behov av att skapa en
utvecklad och anpassad kommunikationsmodell som illustrerar hur vi anser att
företagsledningar i globala företag bör arbeta. Denna modell tycker vi även kan vara
användbar för andra forskare inom området koncernspråk och kommunikation. Vi har
utvecklat en egen modell som utgår ifrån ”En organisationsmodell för studier av
kommunikation med människor från andra länder” (figur 3:6) och ”Basmodellen i sitt
kontextuella sammanhang” (figur 3:7). Vi har lånat och kombinerat begrepp från dessa båda
modeller, och placerat begreppen så som vi anser vara relevant för vårt forskningsområde
(koncernspråk och kommunikation). Dessutom har vi lyft fram betydelsen av sändarens
förkunskaper om mottagarens förhållanden (feedforward), vilket enligt tidigare forskning ofta
glöms bort i kommunikationsmodeller. Utifrån vår undersökning och den litteratur som vi
tagit del av har vi kunnat konstatera att förkunskaper om nationell kultur och koncernspråket
har stor betydelse för effektiviteten i kommunikationsprocessen bland
organisationsmedlemmarna, vilket i sin tur bland annat påverkar individerna och
resursanvändningen. Vi har strävat efter att utveckla en modell som kan användas som
69