Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

på sådana orsaker kan vara osäkerhet när det gäller medarbetarnas egen situation, bristande
förtroende för överordnade samt ambition och behov att framställa sig själv i det bästa ljuset.
Det kan också röra sig om rädsla för negativa konsekvenser, dåliga erfarenheter från tidigare
försök vid kommunikation av brister, eller att negativ feedback (medvetet eller omedvetet)
undertrycks eller misstolkas av chefer (Johansson 2005:83).
Summering av teoretisk referensram
Vi har i denna uppsats valt att utgå ifrån ett organisationsperspektiv med fokus på intern
kommunikation. Uppsatsen genomsyras av tre huvudsakliga organisationsteoretiska
perspektiv; struktur, kultur och processer. Dessa perspektiv interagerar med varandra och vi
använder dem tillsammans för att möjliggöra en mera omfattande analys av Besam jämfört
med om endast ett av dem väljs.
När det gäller struktur fokuserar vi på komponenter såsom avdelningar, befattningar, roller
och riktlinjer. I detta sammanhang kommer vi att behandla både formell och informell
struktur. I anslutning till detta kommer vi även att behandla förändringsprocesser och de olika
faser som dessa består av, det vill säga vilka huvudkomponenter som är viktiga vid
organisationsutveckling. Detta kommer att göras med hjälp av Kurt Lewins förändringsmodell
(freezing, change och refreezing), medan Leavitts diamantmodell ska hjälpa oss att analysera
det ömsesidiga beroende som råder mellan de centrala variablerna i modellen (struktur,
teknologi, aktörer och uppgifter).
Det andra huvudsakliga perspektivet är nationell kultur, som är viktigt att behandla då detta
influerar hur ett budskap tolkas i en kommunikationsprocess. Vi kommer att gå in på
kulturella, sociokulturella och psykokulturella faktorer, för att lyfta fram de omedvetna och
osynliga premisser som ofta sätter ramen för hur effektiv en kommunikationsprocess kan
vara. Kulturskillnader speglas genom att olika länder har olika institutioner såsom lagar och
juridiska system. Kultur är således något man lär sig omedvetet i en social miljö och är inte
medfött, vilket belyses genom Hofstedes och Hofstedes modell (Unikhet på tre nivåer i
människans mentala programmering) och det tillägg som Mårtenson gjort. Gudykunst och
Kims modell används för att förklara hur kulturella, sociokulturella och psykokulturella
faktorer påverkar tolkningen av meddelanden mellan människor från olika länder. Andra
33