Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

När det gäller sekundärkällorna är vi medvetna om att även dessa påverkar uppsatsens
resultat. Den litteratur som har använts är huvudsakligen skriven av forskare som är
verksamma vid universitet eller högskolor i olika länder. Litteraturen har skrivits i olika
kontexter, och vi har därför strävat efter att använda sådan litteratur som vi bedömer kan
tillämpas i en svensk kontext. I flera fall refererar författarna till varandras böcker/artiklar,
och vi anser att sådana korsvisa referenser ökar källornas trovärdighet. Litteraturen kan ha
brister då författarna kan ha tolkat sina källor fel eller på andra sätt ha påverkat dess kvalitet.
Dessutom finns det en risk att vi kan ha tolkat litteraturen fel, eller att vårt syfte har påverkat
vår tolkning. Då ursprungskällor enligt Holme och Solvang (1997:136) är att föredra, har vi
strävat efter att i huvudsak använda oss av sådana. Då vi sökte artiklar via ELIN granskade vi
de tidskrifter de varit publicerade i, genom att exempelvis se hur många år de funnits.
Dessutom har vi strävat efter att använda så nya artiklar som möjligt, för att på så vis kunna ta
del av de nyaste forskningsrönen. Vi har givetvis inte haft möjlighet att ta del av all den
litteratur som finns inom vårt forskningsområde, och detta innebär att vi kan ha missat annan
för uppsatsen relevant litteratur.
Summering av metod
Denna uppsats är baserad på primärdata i form av två individuella intervjuer och en
fokusgruppintervju, samt sekundärdata som erhållits från vetenskapliga artiklar och böcker.
Vi har valt att samla in det empiriska materialet genom att använda kvalitativa
undersökningsmetoder, på grund av att vi ville få en djupare och mer detaljerad uppfattning
av ämnet än vad som hade varit möjligt om en kvantitativ metod hade använts.
Intervjupersonerna är dels två chefer som intervjuades enskilt, och sex medarbetare som
deltog i en fokusgruppintervju. Samtliga intervjupersoner arbetar på Besam i Landskrona,
som valdes som fallföretag på grund av att de har engelska som koncernspråk och för att vi
kände till företaget sedan tidigare. Inför intervjuerna förberedde vi oss genom att läsa in oss
på ämnesområdet, och därefter utformade vi intervjuguider med olika teman (och underfrågor
till dessa) som sedan diskuterades under intervjuerna. Vi spelade in intervjuerna, och
transkriberade därefter dem. De sekundärdata som använts i uppsatsen är huvudsakligen
böcker och artiklar inom områdena organisation, språk, kommunikation och kultur. Dessa har
vi funnit genom sökning i Lovisa, ELIN, andra bibliotek samt genom tips på litteratur från
handledarna och andra lärare på Institutionen för Service Management.
17