Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
lingvistisk polycentrism även för dem <strong>som</strong> har ett relativt stort ordförråd <strong>och</strong> är medvetna om<br />
samt förstår vad <strong>som</strong> är unikt i ett visst språk <strong>och</strong> en viss kultur.<br />
Processer<br />
I detta avsnitt analyseras de effekter <strong>som</strong> det gemensamma <strong>koncernspråk</strong>et får för de<br />
kommunikativa aktiviteterna inom företaget. Vi har delat in analysen av dessa aktiviteter i tre<br />
delar; kommunikation på <strong>koncernspråk</strong>et, översättning av material samt utbildningar i språk<br />
<strong>och</strong> kultur (se Processer i figur 3.8 i kapitel 3).<br />
<strong>Kommunikation</strong> på <strong>koncernspråk</strong>et<br />
Samtliga intervjupersoner ansåg att det fanns skillnader mellan muntlig <strong>och</strong> skriftlig<br />
kommunikation på <strong>engelska</strong>. Chef B sade att efter<strong>som</strong> muntlig kommunikation är en direkt<br />
kommunikationsform, hinner man ofta inte väga orden. Därför föredrog han skriftlig<br />
kommunikation om ärendet är viktigt, efter<strong>som</strong> han då kan ta sig tid att slå upp ord för att<br />
hitta nyanserna. Hans kommunikationskanaler är generellt sett i första hand telefon <strong>och</strong><br />
elektroniska brev på grund av att dessa kanaler är snabba när det gäller att komma överens<br />
<strong>och</strong> lösa problem. I andra hand använder han videokonferenser. Beträffande elektroniska brev<br />
använder han ofta sådana när han vill uppklara ett missförstånd <strong>som</strong> har uppstått i en<br />
telefondiskussion. Han lyfte även fram sådana situationer där det har hänt att han <strong>och</strong><br />
medarbetarna i dotterbolagen har haft långa konversationer med varandra på grund av<br />
språkproblem. Istället för att föra en diskussion om problembeskrivning, lösningar <strong>och</strong><br />
konsekvenser eller annat, lade de all fokus i diskussionen på det mest elementära. Detta kan<br />
illustreras med följande citat:<br />
När man har lagt på luren så får man fortfarande en massa frågor <strong>som</strong> man inte fått svar<br />
på, för personen inte kan <strong>engelska</strong>. Då gör jag så, om jag tycker att det är viktigt själv, att<br />
då skriver jag ner det i ett mail <strong>och</strong> skickar över det, för då har den personen en chans att<br />
läsa det. Så ofta går det att lösa till en rimlig nivå, men det är så att pratar man inte<br />
samma språk så är man begränsad, absolut. Jag skulle vilja säga att de flesta i våra<br />
kontinentala bolag skriver hyfsad <strong>engelska</strong>, men ibland stöter man på någon <strong>som</strong> inte<br />
kan, <strong>och</strong> då är det svårt (Chef B).<br />
Chef A hade andra åsikter när det gäller muntlig <strong>och</strong> skriftlig kommunikation. Han tyckte att<br />
missförstånd lättare kan uppstå i skriftlig kommunikation än i muntlig sådan. I de fall något<br />
missförstånd uppstår brukar han ringa för att lösa problemet. Samtliga fokusgruppdeltagare<br />
ansåg att skriftlig kommunikation på <strong>engelska</strong> är svårare än muntlig. En av dem förklarade<br />
detta med att det i muntlig kommunikation är möjligt att korrigera misstagen direkt. En annan<br />
48