Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

Medarbetarna berättade att kommunikationen med dotterbolagen ibland blir komisk. De
tillade att det även finns tillfällen då det är lätt hänt att personer i dotterbolagen som inte kan
engelska hamnar i ett underläge på grund av att de inte kan argumentera på koncernens språk.
Chef B nämnde en situation då han upplevde att det gemensamma koncernspråket utgjorde en
fördel genom att det förstärkte gemenskapen inom företaget. Han sade följande om
gemenskapen inom företaget:
Och då var det 10-15 olika länder som var samlade. Och alla pratade samma språk då,
engelska. Då kände jag att språket, liksom det band samman alla. Alla satt där, såg olika
ut, talade med olika dialekter och hade olika bakgrund och olika språk, och ändå kunna ta
och kommunicera. Det fanns liksom en känsla, en vi-känsla då, och alla tyckte det var rätt
häftigt. Alla flaggor från de olika länderna hängde på flaggstängerna här, så man
verkligen såg att det här är internationellt, vi talar samma språk (Chef B).
Han tillade att han har arbetat i företaget länge, och under denna tid har han rest mycket och
blivit van vid att kommunicera på engelska inom företaget. Han tyckte att engelskan numera
mest fungerade som ett redskap för att kommunicera, även om det fortfarande bidrar till att
skapa en gemenskap. Denna åsikt delades även av Chef A.
Enligt Marschan et al. (1997:595) kan ett gemensamt företagsspråk fungera som en
påminnelse på att ett företags olika verksamheter är en del av ett globalt företag. Det kan även
bidra till att skapa en känsla av gemenskap inom företaget. Gherardi (1995 se Eldh 2004:215)
anser att kulturella normer inte enbart skapar gemenskap, utan även exkluderingar. En
undersökning av Piekkari et al. (2005:341) visar (se kapitel 1) hur ett gemensamt
koncernspråk ledde till en intern splittring mellan de organisationsmedlemmar som hade
koncernspråket som modersmål och de som inte hade det. Mårtensson (1998:217) menar att
språk är en bidragande faktor till att förbättra relationerna mellan olika enheter i
internationella företag. Hofstede och Hofstede (2005:24) hävdar att varje grupp av människor
har en uppsättning mentala program som utgör gruppens kultur. Gemenskap förutsätter enligt
Wenger (1997 se Eldh 2004:34) dock inte nödvändigtvis homogenitet. Som framgår ur
Hofstede och Hofstedes figur (figur 3.5 i kapitel 3) och det tillägg till denna som Mårtensson
gjort är nationell kultur specifikt för människorna i ett visst land, medan företagskultur är
specifikt för ett visst företag.
Detta visar att ett gemensamt koncernspråk kan bidra till att förstärka gemenskapen och
förbättra relationerna inom ett multinationellt företag, trots att organisationsmedlemmarna har
51