Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

med teoretiska kunskaper, vilket teorin förespråkar. Teorin betonar också vikten av att
förståelsen för kulturella skillnader ökas innan kontakterna inleds, för att inte riskera att
relationerna skadas. Detta innebär att det således är viktigt att det finns feedforward, det vill
säga förkunskaper om de andra parterna.
Chef A sade att det inte funnits någon engelskutbildning på någon nivå i företagets
verksamhet i Sverige så länge han jobbat där 5 , men att om någon skulle ha problem med
engelska så hade de erbjudit utbildning. Vidare berättade chefen att: ”men är man i en ganska
liten organisation så kan man inte förvänta sig att utbildningen sker löpande, utan ifall det blir
så får det bli ad hoc”. De flesta av medarbetarna sade att de inte tagit del av någon kurs i
språk, även om en av dem berättade att företaget tidigare arrangerat utbildningar i franska och
tyska. Respondenten berättade att ”sen det bestämdes att engelska är koncernspråk, att alla bör
prata engelska, har det blivit mindre”. Han sade även att det inte heller finns någon utbildning
i engelska och att de flesta har ganska bra kunskaper i engelska, men att det ändå kan vara ett
problem. Vissa respondenter uttryckte att det vore bra om företaget hade arrangerat
utbildningar i språk. En annan respondent tillade att ”men det är säkert så att om man känner
att man behöver det då får man säkert, inga problem, men om man inte säger det själv…”.
Marschan-Piekkari et al. (1999a:389) hävdar att språkfrågor blir allt viktigare i takt med att ett
företag internationaliseras, och att ledningen därför borde uppmärksamma detta i högre
utsträckning. De menar således att den utmaning som olika språk utgör inte löses enbart
genom att ett gemensamt koncernspråk införs. Författarna tycker att ”language management”
borde införas, det vill säga att språk borde ingå som en del av företagets strategi. Feely och
Harzing (2003:45) anser att företag som vill satsa på språkutbildningar för sina anställda
måste se på utbildning som en långsiktig satsning för att det ska lyckas. Johansson (2005:83)
hävdar att organisationsmedlemmar oftast anser att det är lättare att kommunicera med
människor som befinner sig på samma nivå som de själva, än att tala med överordnade.
Kommunikationen påverkas således av auktoritet och hierarki. Uppåtgående kommunikation
är ovanligare än neråtgående och den uppåtgående är oftast positiv, vilket exempelvis kan
bero på rädsla för negativa konsekvenser, säger Johansson (2005:83).
5 Chef A hade jobbat på Besam ett par år
55