Kommunikation och engelska som koncernspråk - Fallet Besam

genomfördes på Besam, vilket betyder att intervjupersonerna befann sig i en miljö som de var
vana vid. Det skedde inga avbrott eller andra störande händelser under intervjuerna, utan vi
befann oss i en lugn miljö. Vi tyckte att vi var väl förberedda inför intervjuerna, eftersom vi
hade läst in oss på ämnesområdet och skapat intervjuguider som hjälpte oss att ställa frågor
utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Alla intervjupersoner gav oss tillåtelse att använda
bandspelare, vilket har betytt att sammanställningen av resultatet från intervjuerna
underlättats. Vi tyckte oss dock märka att vissa av respondenterna kände sig lite obekväma på
grund av bandspelaren, men vi tror inte att detta har påverkat vårt resultat nämnvärt.
Vi ser både fördelar och nackdelar med att företaget hjälpte oss med att finna
intervjupersonerna. En fördel skulle kunna vara att de har hänvisat oss till de avdelningar som
har mest kommunikation på engelska, medan en nackdel skulle kunna vara att de endast
anvisat oss till personer som har goda språkkunskaper. Vi anser dock att samtliga personer
som deltagit har varit lämpliga intervjuobjekt. Uppsatsen ger ingen helhetsbild av situationen,
på grund av att vi endast undersökt ett företag, bara intervjuat ett fåtal av företagets ca 1700
anställda, och endast två nivåer är representerade – mellanchefer och medarbetare utan
chefsbefattning. I kvalitativa undersökningar är representativitet och reliabilitet (hur pålitlig
informationen är) inte det viktigaste, eftersom fokus ligger på att få en djupgående förståelse
av ett fenomen (Holme & Solvang 1997:94). Eftersom det finns en större närhet till
intervjupersonerna i en kvalitativ undersökning jämfört med en kvantitativ sådan, är
problemet med att få valid (giltig) information mindre. Ett problem som ändå kan uppstå är att
intervjupersonerna kan uppföra sig så som de tror att forskaren förväntar sig (Holme &
Solvang 1997:94).
Vi har själva i varierande grad erfarenhet av kommunikation på andra språk med människor
från andra länder, då en av oss ursprungligen kommer från Sydeuropa och den andra har sitt
ursprung i både Sverige och ett annat nordiskt land. Dessutom har vi båda studerat språk på
universitetsnivå, men ingen av oss har studerat kommunikation och vi har inte heller någon
arbetslivserfarenhet från internationella företag.
För att kunna få så pålitlig information som möjligt har vi haft den växelverkan som har skett
mellan oss och våra intervjuenheter i åtanke. Vi har utgått från en modell som består av två
hermeneutiska cirklar, en kognitiv och en normativ, som ingår i kvalitativa
forskningsprocesser. Dessa båda cirklar är inte objektiva, utan påverkar hur forskaren tolkar
15