Patientdata färg - Teldok

More documents

Recommendations

Info

30 <strong>Patientdata</strong> – brist och överflöd i vården – Det händer mycket nu. Det är inte givet hur man ska hantera många frågor, konstaterar Agneta Runmarker. Hon menar att de som utvecklar nya informationssystem och IT-stöd i vården ofta ligger före lagstiftaren. – Det bästa är om utvecklingen av lag och teknik går hand i hand. Men lagen hamnar på efterkälken många gånger. Det är viktigt att de som genomför ITprojekt tänker efter före. När de startar innan de har bedömt säkerhetsriskerna, blir det ofta dyrt att komma efteråt och rätta till fel i ett senare led. Agneta Runmarker vill inte berätta om vad de har sett på sina inspektioner under tillsynsprojektets första halvår, och vad de har tänkt om vad de sett, eftersom några beslut inte är fattade än. Men hon säger ändå att det ”på vissa ställen” har förekommit sådant som har varit ”mindre bra”. Och man kan fråga sig, säger hon, om det är tillåtet att göra en del saker som politikerna och andra beslutsfattare i vården redan har bestämt. En del fel kan bero på okunskap eller att man inte ens har funderat på integritetsaspekterna. Den första hälften av tillsynen har dock inte lett till så allvarliga upptäckter att DI har beslutat att stoppa pågående utvecklingsprojekt i något av de besökta landstingen. Integritet till döds? Det är ingen hemlighet att det runt om i vård-Sverige suckas en del över DI:s sätt att tolka och tillämpa gällande regler. I vården finns ett klassiskt galghumoristiskt ordspråk: ”Operationen lyckades men patienten dog.” I dag hör man deltagare i möten om IT-stöd för vårdinformation muttra om ”integritet till döds”. Eller ännu mer rakt på sak: ”Det verkar som DI hellre låter patienter dö än att deras personliga integritet kränks.” Agneta Runmarker tar detta provokativa påstående med gott humör, och svarar: – Det är synd att en del ser oss på det viset, för då har de fullständigt missförstått vad vi står för. Och vi får väl ta på oss att vi har misslyckats med att förmedla det på ett tillräckligt bra sätt. Hon vill inte hålla med om att krav som ställs utifrån den personliga integriteten ibland hamnar i motsättning till patientsäkerheten, därför att man hindrar vårdgivares tillgång till information. Hon hävdar att de två målen går att förena – om man bara tänker på integritetsaspekterna i god tid. – Vi är inga bakåtsträvare. Jag inser att det finns stora fördelar med ”en patient – en journal”, som att man slipper lämna samma uppgifter gång på gång. Jag tror absolut att detta kommer. Men det gäller att integriteten och integrationen går hand i hand. Man måste tänka över allt sådant som avgränsningar och vilka som ska få tillgång till vad. Hon tar som ett tydligt exempel att vårdgivaren som tar hand om patienter med
När information läcker benbrott inte behöver ha tillgång till uppgifter om deras vård inom psykiatrin, eller om gynekologiska undersökningar. Agneta Runmarker är angelägen om att framhålla att DI inte vill vara en bromskloss som alltid säger ”ajabaja” till olika försök att förbättra vårdens informationsflöden. – Vi är ju en tillsynsmyndighet som ska se till att vårdgivaren följer det regelverk som finns. Men självklart vill vi verka för att vården ska fungera bra. Vi deltar också i olika nätverk till exempel med Landstinget och Carelink, och i olika utredningar där vi för fram tankar om hur man kan göra för att få det att fungera på ett bra sätt. Vi lägger ner mycket tid på att på ett tidigt stadium prata med dem som arbetar med nya informationssystem och lösningar. – Men vi måste reagera när regler inte följs. Hon välkomnar <strong>Patientdata</strong>utredningen, som började sin översyn av all lagstiftning kring patientjournaler sommaren 2004. Hon tycker att det är jättebra om patientföreträdare i det sammanhanget för fram patienternas syn. – Det är en diger uppgift. Det gäller att göra vettiga avvägningar. Mats Utbult 31
Page 1 and 2: Patientdata — brist och överflö
Page 3 and 4: Förord Förord ”Våra medlemmar
Page 5 and 6: Innehåll Innehåll Inledning Den v
Page 7 and 8: Inledning Inledning Den vanskliga b
Page 9 and 10: Inledning • Kapitel 7: Polisen oc
Page 11 and 12: Hälsovådlig brist på vårdinform
Page 19 and 20: När information läcker Kapitel 2
Page 21 and 22: När information läcker Lars Fallb
Page 23 and 24: När information läcker Hon poäng
Page 25 and 26: När information läcker På jakt e
Page 27 and 28: När information läcker Tre anmäl
Page 29: När information läcker tat projek
Page 33 and 34: Den lagliga röran Kapitel 3 Den la
Page 35 and 36: Den lagliga röran tion ska följa
Page 37 and 38: Den lagliga röran Den säger bland
Page 39 and 40: Den lagliga röran • Vårdregiste
Page 41 and 42: Den lagliga röran kom något beske
Page 43 and 44: Det danska exemplet Den lagliga rö
Page 45 and 46: Tekniker för säkrare informations
Page 51 and 52: ”En patient - en journal” - men
Page 67 and 68: Försäkringsbolagen och patientjou
Page 73 and 74: Polisen och vårdens information -
Page 79 and 80: Biobankerna, hälsan och integritet
Page 81 and 82:
Biobankerna, hälsan och integritet
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Vården, informationen och patiente
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105:
Patientdata — brist och överflö
show all

Patientdata färg - Teldok

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?