Patientdata färg - Teldok

Tekniker för säkrare informationshantering
Ett annat problem är att datorprogrammen i dag är så komplexa, att de ofta innehåller
oupptäckta programfel. Sådana ”buggar” kan utnyttjas av virusmakare eller
hackare. Därför kommer hela tiden nya uppdateringar som måste installeras.
Även brandväggar och antivirusprogram måste hela tiden hållas uppdaterade.
Allt detta kostar tid och pengar.
Ofta bygger man skyddet som ett ”skal” runt nätverket. Det innebär att om
något kommer innanför ”skalet” så är det fritt fram. Därför är det viktigt att man
rutinmässigt genomför en viruskontroll när man använder en främmande diskett
eller annan informationsbärare.
Ett riskmoment som blivit vanligare är när en vårdanställd ansluter en bärbar
dator till ett nätverk på arbetsplatsen. Den bärbara datorn, som den anställda har
använt i hemmet, kan där ha blivit infekterad med ett virus. Den kan också ha
”spyware”, program som spionerar på datorn via en ”bakdörr”. När den bärbara
datorn ansluts till nätverket på avdelningen är det fritt fram för viruset eller
masken.
Vad gäller spionprogram finns det speciella program som letar upp och eliminerar
dem. Med hjälp av loggar som övervakar nätverkets utgående trafik kan man
också hitta virus, maskar eller spionprogram som har nästlat sig in.
Säker kommunikation – och osäker
Vi har hittills talat om den grundläggande säkerheten på den enskilda vårdarbetsplatsen.
Men hur blir det när vi blandar in flera länkar i vårdkedjan: ett
helt sjukhus, eller en vårdcentral som behöver kommunicera med andra enheter,
exempelvis olika labb? Då blir det viktigt att kunna kontrollera att den som matar
in, skickar och hämtar ut information är behörig att göra det, och att kommunikationen
mellan olika länkar i vårdkedjan är säker, så att inga uppgifter ändras på
vägen från avsändare till mottagare.
Det finns ännu inte någon nationell standard för hur rutiner för sådan kontroll
och säkerhet ska se ut. Detta bestämmer varje vårdgivare själv.
De flesta är nog medvetna om att man måste göra en behörighetskontroll,
innan sjukhuset lämnar ut information om patienten, till exempel om någon
ringer upp och frågar. Har den som frågar, en anhörig eller vän, rätt att veta ens
att patienten är inlagd?
På liknande sätt måste man göra en behörighetskontroll när det gäller de
vårdanställda – och även när det gäller patienterna. En stulen patientbricka eller
ett förfalskat identitetskort kan räcka för att någon ska kunna ”ta över” en annan
persons patientinformation, antingen för att få fram uppgifterna, eller för att föra
in ny och felaktig information.
Vid en del faderskapsmål har det till exempel visat sig att fel personer kunnat
lämna prover med hjälp av förfalskade id-kort eller patientbrickor.
Behörighetskontrollen måste också ske mellan avdelningarna:
• Är det rätt person som begär uppgiften?
• Når den fram till rätt person?
• Loggas detta?
47