Patientdata färg - Teldok

More documents

Recommendations

Info

94 <strong>Patientdata</strong> – brist och överflöd i vården den dominerande. Men då kan man missa faror med de andra beståndsdelarna. Inget system som jag känner till har substansregister, så att man kan få en varning direkt utifrån de olika beståndsdelarna. Informationsutbytet mellan omsorg och vård Hur kan man göra för att förenkla informationsutbytet mellan kommunens omsorg och landstingets vård? Det är en avgörande fråga för många äldre, som diskuterades runt bordet – och Norrbotten hör till de län där det har börjat hända saker. I Norrbotten har man i 4 av 14 kommuner infört journallån med tillfällig behörighet mellan landsting och kommunens äldreomsorg. Varför inte i alla kommuner? Agnetha Karlberg förklarade: – Tekniskt och ekonomiskt är det inte helt enkelt. Vi arbetar intensivt på att hitta en enklare och smidigare teknisk lösning för den här typen av samverkan. Det pågår också ett antal samverkansprojekt för att ta fram krav på vilken information som landstinget respektive kommunerna behöver för att vårda patienterna. Eftersom landstinget har ett gemensamt journalsystem så underlättar det arbetet. Till de tekniska kruxen hör att landstinget har en brandvägg och kommunerna har ett antal olika brandväggar av annat slag. I Norrbotten finns bara två stora kommuner, Boden och Luleå. Resten är små och har inte några egna IT-avdelningar, och det är ett dilemma för en samverkan kring tekniska hinder. Det är alltid en fråga om hur mycket ansvar landstinget ska ta. Landstinget valde dock att ta ett stort ansvar när man tog fram en annan form av IT-stödd informationsöverföring, från landsting till kommun. Det är ett system som heter Meddix och som via nätet hanterar samordnad vårdplanering, i samband med utskrivning av främst äldre patienter från vården till omsorgen. Där finns alla 14 kommuner med, i ett samarbete med landstingets fem sjukhus (ett större och fyra som fungerar som filialer) och 33 vårdcentraler. En drivkraft för landstinget har förstås varit att det handlar om att underlätta ett arbete som sjukhuspersonalen är skyldiga att utföra. Avstånden gör att mänskliga möten ofta blir dyra och opraktiska. På en del håll vill de använda videokonferens, men det drar sig också många för av ekonomiska skäl. Ett alternativ är då att genomföra att telefonmöte, samtidigt som man i Meddix via nätet får en översikt över uppgifter och förslag till vårdplanering. Agnetha Karlberg berättade att landstinget också samarbetar med privata vårdgivare och försvaret när det gäller informationshantering i samband med beställning och elektroniska svar inom röntgen och kemlab. – Landstinget tillhandahåller tjänsterna. Också här använder vi Meddix. Det som är positivt för landstingets användare på röntgen och kemlab är att gränssnittet är detsamma oavsett om den som remitterar finns inom eller utom landstinget. Man slipper pappershantering och får ökad säkerhet. En faktor som underlättar för ett landsting som Norrbotten är dess behändiga storlek – de stora avstånden till trots. – Jag brukar påminna om att räknat i anställda och patientunderlag är vårt landsting inte större än ett enda storstadssjukhus, sade Agnetha Karlberg.
Vården, informationen och patienterna – ett samtal Det formatet gjorde det förstås lättare att fatta beslut om att utveckla ett enda och gemensamt journalsystem för landstingets sjukhus och vårdcentraler. Och beslutet om detta skedde väldigt tidigt, redan 1989. Västra Götalandregionen har en helt annorlunda situation, mer svåröverskådlig och med större utmaningar när det gäller samverkan och samordning. – Vi består ju av fyra före detta landsting som har gått samman och det kostar pengar och kraft, säger Inger Wejefelt. Det stora Sahlgrenska sjukhuset har ett helt eget projekt kring informationssamverkan med primärvården. Många kommuner i Västra Götalandregionen försöker knyta ihop sig med bredband nu. Sen kan man börja prata tjänster. Men det gäller också att få färdigt en fungerande adresskatalog i vården och omsorgen, så att man hittar varann lättare. – Jag undrar varför det måste finnas brandväggar mellan kommuner och landsting, när man jobbar kring samma personer, sade Barbro Westerholm. Ibland säger vi att biståndsbedömare borde sitta på vårdcentral. Den uppdelning av ansvar som finns är ofta obegriplig för brukare och anhöriga. Människor får olika behandling beroende på var de bor. Tillgången till specialistvård och attityden till patienter med olika besvär varierar alltför mycket, tycker vi. Nationell patientöversikt Vanligast är att landstingets vårdgivare behöver ha information från kollegor inom samma landsting. Det är också vanligt med utbyte mellan kommuner och landsting. Men även mellan olika landsting finns ett växande behov. Nu pågår därför ett arbete med en nationell patientöversikt, som samordnas av Carelink. Mats Larson sade att det under de senaste åren har diskuterats alltmer kring hur man ska få informationen att flyta över vårdens gränser. – Ingen annanstans har detta lyckats ännu. Men det är ju inget skäl till att det inte skulle fungera här. Det kräver insatser både lokalt och nationellt. På det nationella planet har hittills ganska lite gjorts, utöver etableringen av Sjunet. – Det finns olika aspekter när det gäller att skapa en grund för informationsutbyte. En del handlar om sådant som fiber och teknik. Det har fördelen att vara någorlunda konkret och gripbart. Mats har kommit fram till att det bästa är att koncentrera sig på ett ”genombrottsprojekt”, i form av den nationella patientöversikten som ska kunna hämta vyer från olika håll. – Visionen är att en behörig vårdgivare, oberoende av organisation och plats, med patienternas medgivande ska kunna se de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Många tror att det redan är så här. Nästan alla tycker att det ska vara så. Mats Larson, direktör för Carelink: – Visionen är att en behörig vårdgivare, oberoende av organisation och plats, med patienternas medgivande ska kunna se de uppgifter som behövs för en god och säker vård. Foto: Inger Wiklund. 95
Page 1 and 2:
Patientdata — brist och överflö
Page 3 and 4:
Förord Förord ”Våra medlemmar
Page 5 and 6:
Innehåll Innehåll Inledning Den v
Page 7 and 8:
Inledning Inledning Den vanskliga b
Page 9 and 10:
Inledning • Kapitel 7: Polisen oc
Page 11 and 12:
Hälsovådlig brist på vårdinform
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
När information läcker Kapitel 2
Page 21 and 22:
När information läcker Lars Fallb
Page 23 and 24:
När information läcker Hon poäng
Page 25 and 26:
När information läcker På jakt e
Page 27 and 28:
När information läcker Tre anmäl
Page 29 and 30:
När information läcker tat projek
Page 31 and 32:
När information läcker benbrott i
Page 33 and 34:
Den lagliga röran Kapitel 3 Den la
Page 35 and 36:
Den lagliga röran tion ska följa
Page 37 and 38:
Den lagliga röran Den säger bland
Page 39 and 40:
Den lagliga röran • Vårdregiste
Page 41 and 42:
Den lagliga röran kom något beske
Page 43 and 44: Det danska exemplet Den lagliga rö
Page 45 and 46: Tekniker för säkrare informations
Page 51 and 52: ”En patient - en journal” - men
Page 67 and 68: Försäkringsbolagen och patientjou
Page 73 and 74: Polisen och vårdens information -
Page 79 and 80: Biobankerna, hälsan och integritet
Page 89 and 90: Vården, informationen och patiente
Page 93: Vården, informationen och patiente
Page 105: Patientdata — brist och överflö
show all

Patientdata färg - Teldok

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?