Patientdata färg - Teldok
Patientdata färg - Teldok
Patientdata färg - Teldok
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Biobankerna, hälsan och integriteten<br />
Kapitel 8<br />
Biobankerna, hälsan och integriteten<br />
Kunskapen om människans gener har inneburit en revolution för läkarvetenskapen.<br />
Patientinformation finns numer inte bara i siffror och text, utan också<br />
i blod, vävnader och celler. Prover samlas i så kallade biobanker.<br />
Biobankerna behövs för patientens vård – på kort och lång sikt – och för<br />
forskning som leder fram till bättre behandlingsmetoder och nya mediciner.<br />
En ny lag kom till 2003 efter en debatt om vad kunskapen om våra gener<br />
kan användas till. Lagen kräver att patienterna ska ge vad som kallas ”informerat<br />
samtycke” för att deras prover ska lagras. Men lagen är omstridd – den<br />
är opraktisk och leder till byråkrati anser läkare, medan jurister tycker den har<br />
stora luckor.<br />
I det här kapitlet ska vi först beskriva lite mer vad biobanker är och vilken betydelse<br />
har. Därefter ska vi beskriva biobankslagens bakgrund och innehåll, ge<br />
några olika uppfattningar om lagen och till sist säga något om framtiden.<br />
Banker för både vård och forskning<br />
En biobank byggs upp med en lagringsteknik där man håller reda på miljontals<br />
prover. Lagringen kan ske på många olika sätt, till exempel i frysar eller provrör,<br />
på objektsglas eller filtrerpapper. Proverna finns oftast i databaserade system som<br />
sköts av robotar.<br />
Biobankerna används vid vård av enskilda patienter samt inom forskning kring<br />
sjukdomar som exempelvis cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Exempel<br />
på biobanker är blodproven som tas på alla nyfödda barn (PKU-registret) och<br />
blodproven från donatorer av benmärg. I Sverige samlas varje år runt fyra miljoner<br />
prover i olika biobanker.<br />
I en biobank samlar vårdgivare blodprov och andra biologiska material från<br />
människor; levande och döda, födda och ofödda. Det är bara om proverna sparas<br />
en längre tid och om det går att identifiera donatorn som provsamlingen kallas<br />
en biobank. Prover kan också samlas av andra än vårdgivare, till exempel när försökspersoner<br />
lämnar prover till forskning, polis eller till ett medicinskt företag.<br />
Då kallas samlingen inte biobank och omfattas inte av biobankslagen.<br />
Ny kunskap för bättre vård<br />
Biobanker har funnits länge inom sjukvården. Mest känt är kanske att vården<br />
brukar spara cancerprover. Inom den medicinska forskningen använde man förr<br />
79