25.09.2013 Views

Patientdata färg - Teldok

Patientdata färg - Teldok

Patientdata färg - Teldok

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Biobankerna, hälsan och integriteten<br />

Kapitel 8<br />

Biobankerna, hälsan och integriteten<br />

Kunskapen om människans gener har inneburit en revolution för läkarvetenskapen.<br />

Patientinformation finns numer inte bara i siffror och text, utan också<br />

i blod, vävnader och celler. Prover samlas i så kallade biobanker.<br />

Biobankerna behövs för patientens vård – på kort och lång sikt – och för<br />

forskning som leder fram till bättre behandlingsmetoder och nya mediciner.<br />

En ny lag kom till 2003 efter en debatt om vad kunskapen om våra gener<br />

kan användas till. Lagen kräver att patienterna ska ge vad som kallas ”informerat<br />

samtycke” för att deras prover ska lagras. Men lagen är omstridd – den<br />

är opraktisk och leder till byråkrati anser läkare, medan jurister tycker den har<br />

stora luckor.<br />

I det här kapitlet ska vi först beskriva lite mer vad biobanker är och vilken betydelse<br />

har. Därefter ska vi beskriva biobankslagens bakgrund och innehåll, ge<br />

några olika uppfattningar om lagen och till sist säga något om framtiden.<br />

Banker för både vård och forskning<br />

En biobank byggs upp med en lagringsteknik där man håller reda på miljontals<br />

prover. Lagringen kan ske på många olika sätt, till exempel i frysar eller provrör,<br />

på objektsglas eller filtrerpapper. Proverna finns oftast i databaserade system som<br />

sköts av robotar.<br />

Biobankerna används vid vård av enskilda patienter samt inom forskning kring<br />

sjukdomar som exempelvis cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Exempel<br />

på biobanker är blodproven som tas på alla nyfödda barn (PKU-registret) och<br />

blodproven från donatorer av benmärg. I Sverige samlas varje år runt fyra miljoner<br />

prover i olika biobanker.<br />

I en biobank samlar vårdgivare blodprov och andra biologiska material från<br />

människor; levande och döda, födda och ofödda. Det är bara om proverna sparas<br />

en längre tid och om det går att identifiera donatorn som provsamlingen kallas<br />

en biobank. Prover kan också samlas av andra än vårdgivare, till exempel när försökspersoner<br />

lämnar prover till forskning, polis eller till ett medicinskt företag.<br />

Då kallas samlingen inte biobank och omfattas inte av biobankslagen.<br />

Ny kunskap för bättre vård<br />

Biobanker har funnits länge inom sjukvården. Mest känt är kanske att vården<br />

brukar spara cancerprover. Inom den medicinska forskningen använde man förr<br />

79

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!